1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 e-mail me


gen_474.1.gif

96. Lokala utvecklingsplaner

Floda (173) mini.jpg

STORSKALIG UTBYGGNAD I FLODA C VILL VI INTE HA

Det vinnande förslaget till utbyggnad av centrala Floda ser vid första anblicken spännande ut, med njutande människor på bryggorna i sommarens ljuvliga dagar. Och det är väl just detta arkitekterna på Hosper och Mandaworks vill att vi ska uppfatta förslaget. Nedanför vårdcentralen, runt Säveån (eller i den?) ska byggas ett nytt ”blått torg”, som ska bli en central mötesplats, är det tänkt. Detta kan nog bli intressant, men kanske inte så praktiskt eftersom denna plats är den blåsigaste i Floda C och sommaren är kort här.

 

Men enligt min mening, har förslaget många brister, tex allt för mycket fyrkantiga, trista lådor (vilket Johannes Åsberg lärde oss att vi inte ska ha) längs Brogatan och på Garveriområdet. Den exploateringsgrad som här föreslås är något de flesta Flodabor inte kommer att uppskatta. Det mesta av grönstråket kring Säveån kommer att omvandlas till stenstadsmiljö. Husen ligger också allt för nära den störande järnvägen för att ges bygglov i en kommun, som prioriterar bullerbekämpning. Brogatan, vilken är en genomfartsled, vill man göra till Flodas paradgata! Hur klokt är det? Genomfartstrafiken lär man inte bli av med.  Istället för terrasshus i Herrgårdsbacken, har man placerat en mängd hus nere vid sjön, delvis i Säteriparken.

 

Förslaget dras också med flera andra problem. Parkeringen vid centrum minskar, vid stationen och längs Stationsgatan tycks de försvinna tillsammans med busshållplatserna. Verkar föga genomtänkt. Jag tycker det är märkligt att juryn fastnat för detta förslag. Det andas inte någon förståelse för Flodas historia, tradition och kultur. I så fall bygger man inte en mängd modulhus, som får centrala Floda att bli som många andra förorter kring Göteborg.

 

Det har varit en process på nästan tio år, där Flodas utveckling diskuterats i olika grupper. Sammanfattningsvis kan man säga att deltagarna vill ha ett grönt Floda med småskalig utveckling. ”Floda ska vara nära, litet, tryggt och nåbart”, är nog kontentan, som en grupp skrev (se Floda C, Cultural Planning, sammanställning 2012, sid 27) . Vill man bygga vidare på den lokala byggnadskulturen, kan man ha de fina trähusen på Stationsvägen och vid Garveriet som förebild. I Herrgårdsbacken lär det passa bra med terrasshus, men Säteriparken bör bli utan hus och en grön oas för hela Floda.

 

I juryn har ingått fyra arkitekter och tre politiker, samt ett par tjänstemän från kommunen. Ingen kan sägas representera vanliga Flodabor (även om politikerna väl tror att de gör det). Bara detta ger ett demokratiskt underbetyg, vilket förstärks av att det förslag som vann juryns gillande inte avspeglar Flodabornas synpunkter, som framkommit i åtskilliga diskussionsgrupper. Det är också häpnadsväckande att inte en enda representant från alla de lokala diskussionsgrupperna med Flodabor fått ta plats i juryn samt att ingen av arkitekterna varit på plats i Floda. Nu tål vissa kommunalpolitiker inte att Flodabor kritiserar förslaget. Därför är det viktigt att det i den fortsatta planeringsprocessen tillåts öppen kritik och ett bredare deltagande av Flodabor.

 

För att sammanfatta kritiken:

1. Det är olämpligt att bygga många flerfamiljshus och andra vid den bullriga järnvägen.

2. Det är olämpligt att göra en genomfartsled till huvudgata i Floda.

3. Det är olämpligt att göra en stenstad med hög exploateringsgrad längs den vackra ån.

4. Det är olämpligt att ta bort så många parkeringsplatser.

5. Det är olämpligt att bygga stora hus nere vid Sävelången.

6. Det är olämpligt att inte bygga terrasshus i Herrgårdsbacken.

7. Det är olämpligt att ha en process med Cultural Planning som får föga genomslag i planeringen

8. Det var olämpligt att inte ta med någon från diskussionsgrupperna i juryn.

9. Det är olämpligt att inte låta Flodabornas synpunkter mera få komma med i planeringen

10. Det är olämpligt att sätta munkavle på dem som vill diskutera och kritisera planerna.

 

 

 

Centrum LF 024 mini.jpg

LARGE-SCALE DEPLOYMENT OF FLODA C


The winning architects proposal for the expansion of central Floda
- Down by the River - at first glance looks exciting, with the enjoyment of people on the piers in the summer lovely day. And that's precisely what the architects of Hosper and Manda Works wants us to understand the proposal. Below the clinic, around the Säve river (or in it?) will be built a new "blue square", which will become a central meeting place, it is thought. This can probably be interesting at summer time, but not suitable most of the year.

But in my opinion, the proposal has many shortcomings, such as too much square, boring house boxes  along Brogatan and Tannery area. The houses are also too close to the
noisy railroad to be given planning permission in a municipality, prioritizing noise control. Brogatan, which is a thoroughfare, they want make to the flooded main street! How wise is that? The through traffic we do not get rid of. Instead of hillside in the Manor Hill, has placed a variety of house by the lake, partly in Manor Park.

The proposal also have several other problems. The car park at the center decreases, at the station and along Stationsgatan they seem to disappear along with bus stops. Seems not very well thought out. I find it odd that the jury stuck to this proposal. It breathes no understanding of Floda´s history, tradition and culture. In that case, you cannot build a variety of modular housing, which will make Floda to be like many other suburbs around Gothenburg.

It has been a process of almost ten years, with development of Floda discussed in different groups. In summary, one can say that the participants want a green Floda with small-scale development. "Floda should be close, small, safe and achievable," is probably the gist, as a group wrote (see Floda C, Cultural Planning, compilation 2012, page 27). If you want to build on the local building culture, one can have the nice wooden houses on Station Road and at the tannery as a model. The Manor Hill teaches that fit well with the hillside, but the manor park should be without a house and a green oasis for the whole Floda.

The jury has
comprised of four architects and three politicians and a few officials from the municipality. No one can be said to represent ordinary people in Floda (although politicians think they do). This alone gives a democratic shortfall, which is reinforced by the proposal that won the jury's appreciation does not reflect Floda residents' comments, which come in several discussion groups. So it's good if in the continued planning becomes a wider participation of ordinary people in Floda.

To summarize the criticism:
1st It is inappropriate to build many apartment buildings and others at the noisy railroad.
2nd It is inappropriate to make a thoroughfare (Grand street) to the main street in Floda.
3rd It is inappropriate to make a stone city with a high degree of exploitation along the beautiful river.
4th It is inappropriate to remove as many parking spaces.
5th It is inappropriate to build big houses down at Säve river.
6th It is inappropriate to not build terrace houses on the hillside inManor Hill”.
7th It is inappropriate to have a process of Cultural Planning receiving little impact on planning
8th It was inappropriate to not include any one from the local discussion groups on the jury.
9th It is inappropriate to not let Floda residents' views more to come in the planning
10th It is inappropriate to muzzle those who wish to discuss and criticize the plans.

Centrum LF 012 mini.jpg

UTVECKLA SERVICEN I FLODA

Nergången för Floda affärscentrum beror inte på minskad befolkning, men på ökad konkurrens från Partille och Alingsås. Man måste fråga sig vad Flodaborna behöver i närsamhället, som inte finns. En affär för sportartiklar finns (så vitt jag vet) inte i Lerums kommun. En sportaffär i Floda skulle säkert dra kunder. En modern allt-i-allo-affär (typ variant av järnaffär) skulle också behövas. En sportaffär kunde lämpligen placeras vid det nya gymmet i Floda möbler.

 

Holger Andersson, Hela Sverige ska leva, talade om samordnad service, men utvecklade det inte mycket. Det kan syfta på flera ting, där en verksamhet inte bär sig själv, men tillsammans med andra kan det gå. Ett intressant exempel är Bygdegården i Trångsviken (Googla på det!)med post, bank, bibliotek, dagis, församlingshem, restaurang, kontor, möteslokaler, fästsal, biograf, teater, mm i samma byggnad. Ett annat intressant exempel är Stolplyckan i Linköping med kollektivboende, serviceboende, restaurang, diverse serviceverksamheter och allaktivitetshus i samma (Googla på Stolplyckan!)

 

Mitt förslag till medborgarhus bygger på idéer från Stolplyckan. Här ska förskolan, skolan, serviceboende, kommundelskontor, bibliotek, mm använda och fungera tillsammans med olika slags faciliteter i huset, som används av alla andra Flodabor (kanske särskilt föreningslivet). Detta ger ett bättre resursutnyttjande och pressar ner kostnaderna per enhet.

 

Samordnad service i affärscentrat kan betyda många små verksamheter och butiker på samma yta, under samma tak. Poängen är koncentration, attraktion, samverkan, tjänstebyte, serviceoptimering, lägre lokalhyra och butiker som drar kunder till varann. Lämplig lokal för detta finns tyvärr inte nu, men skulle ev kunna ordnas genom att bygga på utrymmet mellan Nyckelpigan, mfl och ICA, samtidigt som man öppnar upp Sött och Gott, Nyckelpigan, färgaffären, mm. Men man bör ju först undersöka vilka som är intresserade att etablera sig i Floda.

 

Nya kontakter med Netto borde försökas för etablering på Garveritomten (kanske kan kommunen förmås att stå för saneringskostnaden – vilken blir aktuell i vilket fall som helst om man ska bygga där).

 

Det finns ingen hamburgerbar i Floda. En sådan kunde med fördel etableras vid Flodamotet.

 

När Floda C verkligen fått en nystart bör vi sätta upp bandroller på bron över motorvägen om detta.

 

Idéer kan hämtas från Planning Local Economic Development av Edward J. Blakely.

 



Flodahus.jpg mini.jpg

LOKAL EKONOMI SÄTTER FART

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Västra Götalandsregionen hade nyligen ett seminarium med 100 deltagare i Herrljunga, där exempel på intressant lokal ekonomi presenterades och diskuterades.

Hela Sverige ska leva är en landstäckande organisation med ca 5000 lokala utvecklingsgrupper, som arbetar för en positiv utveckling i hela landet genom mobilisering av lokala resurser för lokal utveckling. Västra Götalandsregionen har program för social ekonomi och service på landsbygden och leds av ett råd för social ekonomi.

Lokal ekonomi handlar om att ta vara på ekonomiska resurser som finns i bygden – hur människor kan samla kapital för att förverkliga sina idéer. Medborgarnas kapital ska användas för lokala investeringar, skapa service och arbetstillfällen. Ju mer pengarna cirkulerar i lokala verksamheter, desto mera får det effekt i lokalsamhället. Genom nya modeller för sparande, krediter och finansiering får också lokalbefolkningen större inflytande över vad deras kapital ska satsas på. Det blir vanligen sådant som är lokala angelägenheter, något som de fyra storbankerna sällan fäster vikt vid.

Seminariet gav många intressanta exempel på hur människor i lokala föreningar, kooperativ och företag mobiliserat kapital som finns i bygden, för att sätta igång lokala projekt och verksamheter. Från Västar Götaland presenterades verksamheter i Floda, Herrljunga, Larv, Töllsjö, Uddebo och Vrångö.

I Floda och på Vrångö handlar det om att skapa nya verksamheter och arbetstillfällen genom den sk BID- modellen (Business Improvement District). I ”kotäta” Herrljunga kommun har man bla satsat på matproduktion med 20 gårdar och 1500 kossor engagerade. Larv/Längjum saknade bra internettuppkoppling och därför gick 350 ortsbor samman, satsade vardera 17 000 och byggde ett eget fibernät. När Töllsjö miste sin handelsbod 2011, blev det förstämning i byn. Men 150 hushåll bestämde att ta saken i egna händer och de satsade 1 000 till 7 000 kronor vardera i ett kooperativ, som startade en ny butik. Uddebo blev på dekis efter att textilindustrin försvunnit och hus började så tomma i byn. En grupp aktivister startade ett kooperativ och började tillsammans med många bybor renovera husen, för att få en inflyttning till byn. Ett stort kontorshus har rustats upp för gemensamma aktiviteter. Engagemanget i byn har lett till inflyttningar och nya verksamheter bla inom kultur och barnomsorg. Man planerar för att flera ska kunna bo i Uddebo.

Liknande verksamhet presenterades från det framgångsrika Röstånga i Skåne. Ulla Herlitz, nestor i lokal ekonomi, höll en föreläsning om innebörden av lokal ekonomi och dess möjligheter. Ekobanken och Kreditföreningen var också på plats och berättade hur man kan ordna finansieringen av lokala utvecklingsprojekt, utan att behöva stå med mössan i hand hos storbankerna. Med nya initiativ och verksamheter som dessa, ser det ut som solen kan lysa lite varmare över annars lite kylslagna bygder i Västra Götalandsregionen.

Västgötabyn 1 mini.jpg

MEDBORGARHUS BEHÖVS I FLODA
Jag har läst vad många arbets- och utvecklingsgrupper i Floda har framfört som viktigt för en positiv utveckling. Bland flera förslag fastnade jag för att det behövs en bra mötesplats för folk i Floda, en mötesplats där man kan syssla med mångahanda ting i mänskliga möten. Förr kallade vi detta för ”allaktivitetshus”, men idag kanske medborgarhus.

Det är ett hus där man kan ha mötesverksamhet av olika slag: studiecirklar, förenings- och gruppmöten, seminarier, spela och se teater, visa film, konserter, föredrag, utställningar, hyra in sig för 50-årskalas med mera. Ett hus för medborgarnas olika aktiviteter. Sådana lokaler kan man ofta få EU-bidrag och statliga bidrag till (till exempel från Planverket).

En lämplig placering för detta medborgarhus är på parkeringen vid Centralskolan. Det är en poäng att ha det vid skolan, så det kan användas av både skolan och förskolan. Kombinerade verksamheter ger bättre ekonomi och utnyttjande. Arbetsgrupperna framhåller också behovet av seniorboende och detta kan med fördel kopplas till medborgarhuset.

Jag kommer att tänka på Stolplyckan i Örebro, där äldre- och serviceboende är inrymt i ett ”allaktivitetshus”. Detta gör det möjligt för de boende att enkelt och på nära håll delta i olika aktiviteter och till exempel besöka restaurangen. Och man fördelar kostnaderna på flera händer. Det ger tex restaurangen och cafeterian större kundunderlag.

En restaurang och cafeteria ska självklart finnas i Flodas medborgarhus och biblioteket kan flytta dit, så det hamnar mera i centrum. Ett medborgarhus där människor kan mötas under trevliga former hjälper till att skapa större gemenskap i samhället – något som är välkommet.

Eftersom nästan all kommunal förvaltning är centraliserad till Lerum, är det på tiden att vi får ett lokalkontor i Floda. Ett sådant kan finnas i medborgarhuset. Medborgarhus i Floda centrum kommer att ge centrat större attraktionskraft och mera människor och liv i centrum.

Detta är välkommet eftersom Floda centrum stundtals kan kännas lite övergivet och visset. Genom att ge medborgarhuset en speciellt intressant utformning, kan det väcka nyfikenhet och dra folk till Floda centrum. Varför inte låta det tex se ut som ett halvöppet musselskal?

Andra ting bör också göras för att göra Floda centrum mera levande och intressant. Många förslag till detta finns i materialet från de många utvecklingsgrupperna. Det är bara för politiker och tjänstemän i kommunen att snappa upp och se till att något händer.

Mera om medborgarhuset/kulturhuset se sidan 97!




 
gen_22.1.gif