1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 e-mail me


gen_216.1.gif

54. Vintermörker

Vinter 07-8 webb.jpg

VÅRT HOTADE SPRÅK

Av Alf Ronnby

 

”Som svensk blir man dummare på engelska. Den första konsekvensen är att man inte märker det.” Horace Engdahl, ordförande i Svenska Akademin. Nyligen fick jag ett erbjudande att medverka i en bok om samhällsarbete. Boken ska skrivas på engelska, trots att det bara är nordiska bidrag. Detta är symptomatiskt för den högre utbildningen. Ungefär hälften av alla kurser på mastersprogrammen (påbyggnadsprogram efter grundutbildningen) på högskolor och universitet ges uteslutande på engelska. Nästan alla doktorsavhandlingar i naturvetenskapliga, medicinska och tekniska ämnen skrivs på engelska.

 

I den akademiska världen får du status och forskningspengar om du publicerar dig i internationella forskningstidsskrifter och då är det givetvis engelska som gäller. Lyckas du inte med detta, ligger du illa till i den akademiska hackordningen. Även på grundutbildningen blir det allt vanligare med kurser på engelska eller med engelska inslag. Detta är en process som pågått länge och hänger samman med att engelska, efter andra världskriget, då engelska var vinnarnas språk, blivit ett påstått världsspråk. Men processen har förstärkts på senare tid genom att all högre utbildning ska anpassas till en EU-modell kallad Bolognaprocessen.

 

Om det inte vore för det starka franska motståndet, skulle EU förmodligen gå mot att engelskan blev förhandlingsspråk. Redan nu är det inte ovanligt att europeiska sammankomster och konferenser hålls helt på engelska. Vissa EU-politiker föredrar att prata engelska i EU-parlamentet och utskott, trots att det finns översättare till alla EU-språk. Det är naturligtvis praktiskt att använda bara ett språk, ett språk som alla antas behärska. Och det ger högre status att använda god engelska.

 

Men det är långt ifrån alla – inte ens de vars andra språk är engelska– som behärskar engelskan lika bra som modersmålet. Det finns fog för Horras Engdahls påstående att användandet av ett andraspråk i politik, förvaltning och forskning leder till en viss fördumning. Detta problem vill vår nye, rationelle universitetskansler Anders Flodström lösa genom att göra engelskan obligatoriskt och enda undervisningsspråk på högskolor och universitet. Elitisten Flodström, (som väl är moderaternas handplockade man, med tanke på att han också vill koncentrera högre utbildning och forskning och därför minska antalet universitet), tror att ersätter vi svenskan med engelska klarar vi oss bättre i världen. Ja, det gör vi kanske i den anglosaxiska, men engelska är inte gångbart överallt i världen. Förslaget visar inte bara på en anglosaxisk blind fläck, men också på en bristande förståelse för vad ett språk betyder. Den frågan bör inte reduceras till ett rationalistiskt karriärsintresse.

 

Vårt språk påverkas och förändras hela tiden. Hur mycket vårt användande av datorer och Internet och ungdomars chattande påverkar språket är en diskussionsfråga. I chattvärlden utvecklas särskilda, snabba skrivspråk, tex Litspråket, vilket är ett stympat språk. Det har troligen sina konsekvenser för annat skrivande. Att vi numera har många invandrare i landet, har också sina effekter. I invandrargetton som Rinkeby och Rosengård förkommer ett slags ”kreolspråk”, en slags blandning av flera språk, som tex Rinkebysvenskan. Till och med SVT och SR bry sig ibland inte om att översätta engelskt tal till svenska, viket måste vara förnedrande för dem som inte kan engelska. I marknadsföring av produkter används ofta engelska – ungt och tufft, tror de.

 

Risken med denna utveckling är att det svenska språket inom forskning och högre utbildning kommer att utarmas. Den akademiska världen kommer att få ännu svårare än nu att kommunicera med vanligt folk. Det innebär att klassklyftorna kommer att vidgas och anti intellektualismen förstärkas. Akademikerna kommer att sitta ännu fastare i sina elfenbenstorn.  Just språket, människors förmåga att kommunicera, är ett viktigt kännetecknen för klasskillnader. Det finns inget lagligt skydd för svenska språket i vårt land – däremot i Finland. Minoritetsspråken i vårt land, har ett sådant skydd. Med det hot vårt språk nu är utsatt för, är det angeläget att i lag slå fast att i Sverige är det svenska språket som gäller.

 

 

 

Vinter 07-9 webb.jpg

INTE ANPASSAD TILL TIDSANDAN

Av Alf Ronnby

 

Julrusch. På min arbetsplats hör jag folk säga att de är superstressade av allt som ska fixas inför julen. Julklappar ska inhandlas, julkorten skickas, julmaten köpas och lagas, julgardinerna, julpyntet och julgranen ska upp. Det ska städas och fejas för att vara fint till jul. Barnen ska delta i olika jularangemang, luciatåg, julfest på skolan, mm. Detta ska förberedas och föräldrarna måste vara där. Dagarna flyger fram mot jul och det blir sena kvällar och lite sömn. På julafton är många utschasade.

 

Många av oss stressar och sover inte bara för lite under julruschen. Vi sover generellt för lite. Det är inte bra för hälsan. Livet har gjorts till ett projekt där det gäller att hinna med så mycket som möjligt, hänga med på de senaste nyheterna och finnas med i de rätta miljöerna. Vi måste hålla oss vakna längre tid på dygnet för att hinna med alla inplanerade aktiviteter och vi får inte tillräckligt med sömn för att må bra. Våra kroppar hinner inte återhämta sig, eftersom detta huvudsakligen sker medan vi sover. Den ständiga sömnbristen tär på humankapitalet, dvs våra kroppar och vår hälsa.

 

Denna stress och nerbrytning leder i sin tur till att vi blir mera mottagliga för sjukdomar. Bristen på sömn göra att vi blir mera sjuka än vi annars skulle bli. Utbrändhet och andra stressjukdomar är vår tids kultursjukdomar. Den enkla förebyggande åtgärden vore alltså att sova mera. En gång i tiden drev fackföreningsrörelsen kraven: åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars sömn. Detta är en fördelning av dygnets timmar som senare tids forskning har visat är den lämpligaste för vår hälsa. Men idag är detta sätt att se fackliga krav inte gångbart. Alla vill tjäna mera pengar för att konsumera ännu mera. Det som är bra för marknadsekonomin är inte bra för vår hälsa. Vi har anammat den kapitalistiska logiken: konsumera eller dö!

 

Både arbete och konsumtion kräver mycket av vår tid och vi vill ha mera fritid för att kunna konsumera mera. Det nya är väl att vi ägnar mycket tid åt Tv-tittande och åt Internet. Dygnets timmar räcker inte till, men vi fixar det genom att dra in på sömnen. Kanske tror de flesta, liksom jag, att det inte spelar så stor roll om man sover mindre. Att vara lite trött om dagen kan man leva med.

 

Men det tycks vara just tvärt om, åtminstone om vi ska tro på stressforskarna tex Alexander Persky (Ur balans). Våra kroppar slits ner och behöver ständigt repareras. Produktionen av nya celler pågår ständigt och 1,5 kg celler byts ut varje dygn – 70 ton celler under en livstid. Reparationsarbetet (regenerationen) är som aktivast då vi sover och vi sover som djupast första delen av natten. Då produceras mest tillväxthormoner. Men den perioden är numera allt för kort. Om det uppstår en obalans mellan processen som bygger upp våra kroppar och den som bryter ner får vi problem. Balansen bör hållas livet igenom.

 

Många av oss lever ett liv som bryter ner mera än det bygger upp. Detta skadar immunförsvaret och vi blir lättare sjuka. Vi drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, muskelsmärtor, störningar i mage och tarmar, hudsjukdomar, ångest, depression och utbrändhet. Detta kallas för de moderna folksjukdomarna, som anses bero på våra hektiska liv. Stressforskarna visar på denna koppling mellan kultur, tidsandan och de biologiska förklaringarna till vissa sjukdomar. Genom jakten på tid förstör vi vilan och på sikt oss själva.

 

I folkhälsosammanhang har vällevnadsproblem och problem med våra hektiska liv naturligtvis uppmärksammats. Där talar man om patogena respektive salutogena förhållanden. Det patogena är det sjukdomsframkallande och det salutogena är det som främjar hälsan. Hälsofaktorer är allt från det basala vad gäller att äta och dricka någorlunda rätt till att få uppleva lust och glädje. Förutom att vi alltså bör vila och sova tillräckligt, är det många ting som främjar hälsan. Vi människor behöver få känna tillhörighet och gemenskap, känner oss delaktiga och uppskattade. Människor behöver få tillfälle att både praktisera sitt kunnande och att utvecklas som människor. Vi vill förstå de sammanhang vi ingår i. Bäst av allt är att få uppleva kärleken. Då kan vi gå genom eld och vatten.

Vinter 07-12 webb.jpg

KATASTROFAL SEGER FÖR TALIBANER

Av Alf Ronnby

 

Mordet på Benazir Bhutto är sannolikt ett dåd utfört av islamister, möjligen med anknytning till Al Qaida. Att Benazir skulle bli mördad kom tyvärr inte som någon överraskning. Islamister i Pakistan har tydligt sagt att de skulle röja henne ur vägen. Dessa extremister har känt sig hotade av Benazir eftersom hon lovat att gå hårt fram mot dessa kriminella element och mot de talibanska rövarfolk i de nordvästra stamområdena där Al Qaida har sina basområden.

 

Islamisterna hatade Benazir Bhutto eftersom hon var en välutbildad muslimsk kvinna, med USA-kontakter och stod för ett civiliserat muslimskt samhälle. Hennes ideologi och politiska hållning var raka motsatsen till den ultrareaktionära och under religiös täckmantel förfäktade moraluppfattning fundamentalistiska muslimer står för. De kunde inte tåla henne och hennes framgångar.

 

Benazir Bhutto var Pakistans och världens första och hittills enda kvinnliga premiärminister i ett muslimskt land. Hon blev avsatt 1990 anklagad bla av militären för maktmissbruk (sic!), då hon ville demokratisera landet och inskränka militärens makt. Hennes far Ali Bhutto avsattes i en militärkupp 1977 och hängdes – också han anklagad för maktmissbruk. Pakistan är ett land där politiker blir anklagade för maktmissbruk då de petar på militärens hegemoni.

 

Kuppgeneralen Zia ul-Haq var den som släppte fram muslimska extremister så att de blivit en maktfaktor, delvis också inom militären och säkerhetstjänsten. Presidenten och fd generalen Pervez Musharraf införde i november 2007 undantagstillstånd med motiveringen att extremistiska grupper hotade landets säkerhet. I Waziristan har talibanerna makten och på flera andra håll har islamister tagit sig makt. Pakistan har 17 000 koranskolor och 1,6 miljoner elever som indoktrineras i fundamentalistisk islam och heligt krig mot väst. Islamisterna vill införa sharialagar och en sträng, ortodox tillämpning av islam.

 

Nu anklagas Musharraf för att inte ha använt undantagstillståndet för att sätta stopp för islamisternas framfart. Istället har han låtit fängsla kritiska advokater i rättviserörelsen och liberala politiker. Möjligen är inte Musharraf och hans regim i stånd att stoppa islamister och talibaner, eftersom polis, militär och säkerhetstjänst är infiltrerat av dessa grupperingar. Mordet på Benazir Bhutto gör situationen allvarligare, eftersom det kan leda till det kaos och den laglöshet som islamisterna eftersträvar. I ett land med så mycket motsättningar och våld mellan olika folkgrupper och politiska extremister, behövs en stark sammanhållande kraft. Det tycks inte finnas och mordet på Benazir kan utlösa ett inbördeskrig.

 

Man måste också fråga sig om Benazir Bhuttos agerande var så klokt. Redan första dagen då hon anlände till Karachi, efter åtta år i landsflykt, utsattes hon för ett attentat, som kostade 140 människor livet och skadade ca 500. Benazir klarade sig genom att hon just gått ner i bilens säkerhet, från att tidigare stått på taket. Dödshotet har hängt över henne hela tiden. Ingen har kunnat garantera hennes säkerhet i detta land där självmordsattentat krävt 800 dödsoffer 2007. Den 27:e december ställer Benazir sig med huvudet och överkroppen ovan takluckan på bilen hon åker med. Då slår självmordsbombaren till! Benazirs agerande måste betraktas som både dumt och oansvarigt. Kravallerna som följt på mordet har krävt många människoliv och landet står kanske inför ett politiskt sammanbrott. Man kan fråga sig om familjen Bhutto – som kallas Sydasiens Kennedyfamilj – fått politiken i blodet och styrs av en dödsdrift.

 

Det är också på sin plats att minnas sommarens debatt i Skånskan kring det islamistiska hotet. Ett antal vänsterpartister i Malmö hävdade uppfattningen att det är USA-imperialismen som är skuld till den islamistiska terrorismen. Eftersom imperialismen förtrycker alla muslimer är det synd om dem och fullt förståligt att vi får Al Qaida och annan islamistisk terrorism. Västvärlden har sig själv att skylla. I linje med denna logik är väl dessa islamistkramare glada över denna talibanseger över en USA-lakej. Men skulle statsmakten kollapsa och islamister få kontroll över Pakistans atomvapen, är vi andra nog glada om USA ingriper.

Fiskaren .jpg

AKADEMISK UTBILDNING ÖVERVÄRDERAD

Av Alf Ronnby

 

Lena var socialarbetare, men tröttnade på det hårda slitet med människors sociala problem och den ständiga försämringen av arbetsvillkoren pga kommunernas återkommande besparingsprogram. Hon upplevde en socialtjänst på fallrepet och en permanent frånvaro av uppmuntran och glädjeämnen i arbetet. En mulen decemberdag hade hon fått nog. Orken var slut. Hon tog sin kappa och gick.

 

Detta är ingen ovanlig historia, men det annorlunda är kanske att Lena valde att satsa på en helt ny yrkeskarriär. Hon omskolade sig till VVS-montör, eller rörmokare. Eftersom det är stor brist på hantverkare blir folk jätteglada när hon kommer för att fixa rörläckan eller stoppet i avloppet. Det kan vara stressigt nu med, när kunderna skriker på hjälp. Men det är en stress som kan hanteras genom praktiska åtgärder, inte som i socialt arbete där problemens lösning kan vara undflyende och det inte blir något slut. Jobbet blir sällan färdigt. Lena känner större tillfredställelse i arbetet som rörmokare och lönen på ca 30 000 är högre än för en socialarbetare.

 

Jag känner några snickare som upplever sitt arbete på samma sätt. Att vara hantverkare är att tillhöra en eftertraktad grupp. Det finns massor med arbete och de kan välja att ta de intressanta jobben, där de får tillfälle att visa och utveckla sin yrkesskicklighet. Föreställningen att hantverkare är färdigutbildade efter sju år (eller två års utbildning) är en missuppfattning. Ständigt kommer nya material, förfinade verktyg och metoder. Det gäller tvärtom att hänga med i utvecklingen och det gör jobbet mera spännande. Även en snickare tjänar bättre än en socialarbetare, som har tre och ett halvt års akademisk utbildning och kanske ytterligare ett års påbyggnad. Jag känner en nybakad snickare som tjänar kring 35 000 i månaden. Det är mer än jag har som docent vid universitetet.

 

Den som idag satsar på en akademisk utbildning kan inte vara säker på att få arbete inom sin profession. De flesta akademiker är anställda inom offentlig verksamhet. Med nerdragningarna i denna sektor (som möjligen fortsätter), har arbetsmarknaden för akademiker blivit allt osäkrare. I det privata näringslivet har konkurrensen ökat genom globaliseringen och framväxten av många högutbildade runt om i världen, inte minst i Asien. Många akademikerjobb riskerar att hamna utomlands och de fackliga organisationerna varnar för en framtida större arbetslöshet bland akademiker – något de bör tänka på när de i protest mot höjningarna av A-kasseavgiften går ur kassan.

 

I juni 2004 var 56 595  akademiker (med minst 2 års eftergymnasial utbildning) arbetslösa. Var femte akademiker var arbetslös ett år efter examen. I juni 2006 hade arbetslösheten sjunkit till 55 616 och i juni 07 ännu lägre med 35 068. Högkonjunkturen har gjort att den öppna arbetslösheten generellt är 4,9 procent (juni 07). I juni 2006 var den 6,3 procent. 2007 har 105 000 fler fått arbete, men i år blir tillväxten troligen bara 45 000 nya jobb. Situationen på arbetsmarknaden har generellt förbättrats och det har akademikerna också fått del av. Det är framförallt högkonjunkturen och i mindre omfattning alliansregeringens jobbpolitik, med sänkta arbetsgivaravgifter och nystartsjobb som gett effekt. Men det är inom hantverksyrken som elektriker, snickare, murare, plåtslagare och vvs-montörer den stora efterfrågan finns. Den som går en integrerad yrkesutbildning med praktik på en arbetsplats kan vara säker på att få arbete.

 

Många ungdomar drömmer idag om arbete inom medievärlden och kultur, men det är få förunnat att lyckas. Skolminister Jan Björklunds förslag om en yrkeshögskola för all yrkesutbildning kan kanske hjälpa till att anpassa utbildningen till behoven och ger yrkesutbildningar högre status. En omvärdering av hantverksyrkena är på gång. Unga människor ser att man där kan få välbetalda, intressanta arbeten och kommer att tillhöra en uppskattad yrkeskår – till skillnad mot tex socialarbetare som tyvärr får mest skäll. Vill man trots allt satsa på en akademisk utbildning och vara säker på att få arbete efter examen, ska man bli läkare. Hur många kan det i den stenhårda konkurrensen? Har man tummen mitt i handen kan man inte heller bli snickare.

Vinter 07-13 webb.jpg

USA PARADOXERNAS LAND

Av Alf Ronnby

 

USA är ett land som på ytan är mångkulturellt. Men i vardagsmiljöer, varierande vilken stat man befinner sig i, finns mycket fördomar och etniska motsättningar. Därför är det motsägelsefullt att en av dem, som har stor chans att bli demokraternas presidentkandidat och president, är svart. En annan stark kandidat till presidentämbetet är en kvinna. En kvinna som president är något många absolut inte kan tänka sig. Lika många skulle se det som ett stort framsteg - men kanske inte just med Hillary.

 

President Bush står i ett klassrum och lyssnar på eleverna. En av hans tjänstemän kommer fram till honom och viskar i hans öra: ”Två flygplan har flugit in i World Trade Centre. Vi tror det är en terroristattack.” George W Bush rör inte en min. På inget sätt avslöjar han en känsla. Terroristattacken den 11:e september, som kostade nästan 3 000 människor livet, skulle senare visa sig bli en av Bushs främsta tillgångar för hans popularitet. Han invaderade Irak och då blev det slut med det.

 

USA skyddas av oerhörda mängder vapen och militära installationer. De har minst 16 säkerhetstjänster och avlyssningsprogram. Men ett litet gäng terrorister kunde slå till innanför dessa murar, mot ett av landets främsta symboler. Under mina många resor i USA har jag haft anledning att fundera över det motsägelsefulla USA. Skillnaden mellan olika stater kan vara stora och det kan ifrågasättas om den finns en amerikansk nationalkaraktär. Det skulle väl i så fall vara flaggviftandet och strävan att framstå som en nation, fast man inte är det.

 

 

Gästfriheten är oftast stor. Men ibland blir vänskapen instrumentell. Det kan vara kul att visa upp sina internationella kontakter. Vänligheten på hemmaplan står i bjärt kontrast till USA:s ofta aggressiva utrikespolitik, strävan att dominera och göra ekonomiska vinster. En annan paradox är hyllandet av frihetsbegreppet och myten om USA som frihetens förlovade land. I själva verket är USA ett otroligt auktoritärt samhälle, en polisstat med massor av förbud på alla möjliga områden. Det kan vara så banalt som tex förbud att promenera i en park på natten. Blir man stoppad av polisen, gäller det att ta det väldigt lugnt och inte stoppa handen i fickan.

 

Medborgarens ansvar betonas ofta och står i kontrast till den omfattande formella kontrollen. Genom Echelon arbetar 40 000 tjänstemän med avlyssning av all data- och teletrafik. Den formella kontrollen ersätter den informella, som medborgarna själva står för. Det är frihet för de rika och dem i det höga, politiska etablissemanget, men kontroll av de fattiga och mindre rika. USA vill framstå som en välfärdsstat, men har en stor befolkning som är mycket fattig och människor dör därför att de inte har råd med sjukvård.

 

Högteknologi och avancerad forskning å ena sidan och utbredd religiositet och ockultism å den andra. Den utbredda religiositeten, med yttre attribut i språk och maner, kan te sig motsägelsefullt. Många går i kyrkan på söndagen, håller andakter i skolan, på universitetet, i senaten etc och tar avsked med ”Gud välsigne dig”. Detta kan kännas ytligt och inte grundat i en livshållning. Vi har Gud på ena sidan och mammon på den andra. Skenheligheten tar sig också uttryck i en ”viktoriansk” prydhet kring sexualitet, samtidigt som det inte är ovanligt med sexuella avvikelser, perversitet och promiskuitet. De flesta porrfilmer kommer från USA. Brottslighet och våld är utbrett.

 

USA hyllar idén om det öppna samhället, men det skapas allt fler ”gated communities”, muromgärdade grannskap. Kapitalistisk anda och ekonomisk effektivitet är samhällsideologi, men man har en ytterst byråkratisk statsförvaltning. Den amerikanska staten spelar en stor roll i världen, men det är förbluffande hur okunniga och ointresserade de flesta amerikaner är av omvärlden.

 

Kriget mot terrorismen är en politik som gett mera terrorism. USA är en demokrati, men de flesta tycks inte bry sig om politik. De misstor politiker och ser staten som en fiende. Valdeltagandet är mycket lågt. Det krävs en förmögenhet att ställa upp i val. USA har en president som tror han har ett uppdrag från Gud. Då spelar det ingen roll om man är populär eller inte. Missionen måste fullföljas.

 

 


 
gen_22.1.gif