1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 e-mail me


gen_23.1.gif

MUSLIMSKT KVINNOFÖRTRYCK

Kabul kvinnor 1988.jpg

DET MUSLIMSKA KVINNOFÖRTRYCKET

HUCKLET VISAR KVINNANS UNDERORDNING

I hamnen i Torekov, ytterst på Bjärehalvön, plockar kvinnorna fisk ur näten. Andra kvinnor rensar fisk och lägger i korgar och lådor. Männen lagar nät och grejar med båtarna och övervakar kvinnornas arbete på kajen. Kvinnornas typiska klädsel är långa, mörka kjolar, blus eller skjorta med väst och kofta. Ytterst har de flesta en sjal hängande över axlarna. Alla ser ut som dagens små påskkäringar, med sina rutiga och randiga hucklen över håret. Inte en enda kvinna visar håret – inte ens små flickor. Alla har sjal eller sjalett på huvudet.

Männen å sin sida, har vanligen vegamössor, men några har hattar, liknande dem som de religiösa, 1800-talsliknande, Amish har. Pojkarna däremot, är vanligen barhuvade, men några få har keps. De flesta män har trätofflor. Vad kvinnorna har syns inte pga de långa kjolarna och det är endast få kvinnors ansikten man kan se. Inte för att de har slöja, men troligen för att de inte vill bli fotograferade, i vart fall inte så ansiktet syns. Detta är bilder tagna i Torekov vid förra sekelskiftet av Wilhelm von Gegerfelt och finns i boken Stämningssökaren. Det är intressanta tidsdokument.

Hamnen tycks vara centrum i fiskeläget. Det är en viktig träffpunkt, där människor möts, gör upp affärer, visar upp sig, träffar en partner och skvallrar om varann. Sillfisket var det som präglade fiskeläget Torekov. Kanske hela samhällets existens var beroende av sillfisket. Livsstilen och mentaliteten hos lokalbefolkningen präglades av det hårda livet på sjön och ovissheten om vad varje dag hade i sitt sköte. Därför var människorna strängt religiösa, kristna med en allvarlig samhällsmoral. Alla var beroende av ”Guds gåvor”, dvs fisken och vad fisket gav. Ibland gick det mycket bra och ibland rena katastrofen. En familj som förlorade far till sjöss, blev ställd på bar backe och hamnade på fattighuset.

Människorna levde i skuggan av varandra och med detta följde krav på uniformitet i klädsel, livsstil och uppförande. De flesta satt sas i samma båt och var beroende av varann. Ingen tilläts sticka iväg och enbart främja sina egna intressen, eller avvika för mycket från gruppen. Kravet på likhet var grundläggande.

Kvinnornas (och männens) ställning påminner mycket om hur det idag kan vara i andra, mindre utvecklade och agrara samhällen i världen, där man lever av vad jorden ger. Kvinnorna får ofta göra det enklare, men kanske tyngsta arbetet. I vissa afrikanska kulturer tycks de göra nästan allt manuellt arbete och tom ibland fungera som lastdjur. För några år sedan såg jag just detta i en bergsby i Tunisien. En under lasten böjd kvinna bar en stor hög grenar på ryggen. Mannen, som inte bar något, gick efter henne med en käpp i handen. Detta var en bild av muslimskt kvinnoförtryck i vår tid, som jag inte kommer att glömma.  Mannens nästan oinskränkta makt avspeglas också i kraven på kvinnans allting döljande klädsel. Inga andra män ska lockas (eller hon locka) av behagfulla kvinnor.

Så var det i puritanska Torekov i början av 1900-talet. Och så ser det ut att vara i många muslimska samhällen idag, där kvinnans ställning inte förändrats mycket på 100 år. De är fångade i ett strukturellt tvång, den allmänna andan, som bärs upp och regleras av kollektivet och klanen och av kvinnorna själva. Detta är en av anledningarna till att kvinnor och kvinnorörelsen i väst är mycket kritisk till den här typen av klädsel. Hucklet och naturligtvis ännu mera slöjan, visar på ett förtryck av kvinnan. Det är en uppfattning med mycket bred förankring i västerländsk kultur.

Nu, i vår individualistiska tidsålder, höjs allt fler röster för att det bara handlar om den enskildes valfrihet. Vi har rätt att välja vilken religion vi vill och vi har i princip också rätt att klä oss som vi vill. Men så enkelt är det inte. Kvinnoförtrycket maskeras bakom religiösa dogmer, som får en del att tro att det handlar om religionsfrihet. Också en del unga, muslimska kvinnor tycks tro att huckle eller inte, bara gäller deras egen identitet. De inser inte, eller vill inte inse, att de är representanter för och markörer av en förlegad kvinnosyn, där kvinnan har en underordnad ställning.

Vi tycker inte om hakkors, därför att de representerar något vi starkt ogillar. Hucklet är symbol för kvinnoförtryck. Detta förhållande bli inte bättre av att det sanktioneras av religiösa eller kulturella påbud. Så var det i Torekov för 100 år sedan. Det vill vi inte ha tillbaka – så kom inte här och uppträd som spöken från det förgångna.

 KVINNANS HÅR

På konditoriet ”Nya livet” i Orhan Pamuks bok Snö, skjuter en ung religiös fanatiker ihjäl rektorn för Pedagogiska institutet därför att denne vägrat släppa in kvinnliga studenter med huvudduk i lärosalen. I Koranen står att kvinnan ska dölja sitt hår. Det är något magiskt med en kvinnas hår. Män tycks i alla tider ha haft ett särskilt förhållande till kvinnans hår och velat kontrollera hennes attraktionskraft.

I gamla dagar bar svenska kvinnor svarta hucklen, sjalett eller huvudduk. Det var en symbol för kyskhet och ärbarhet, men kan i dagens ljus också ses som uttryck för undergivenhet. Modernisering och sekularisering ledde bort från den typen av underkastelse. Idag är det nästan bara små påskkärringar som har sjalett.

I den muslimska delen av världen, som inte genomgått en moderniseringsprocess, är det fortfarande vanligt eller till och med påbjudet att kvinnor ska ha huvudduk och i vissa länder slöja. Före islam var det kvinnor i den arabiska överklassen som täckte håret, som en statussymbol. Senare kopplades detta till islamsk tro genom att Koranen säger att Muhammeds hustrur ska täcka sina huvuden. Men först på 1700-talet blev slöjan allmän i Saudiarabien. Kvinnor som inte har huvudduk betraktas nu som lösaktiga.

Kampen om kvinnans hår – denna sexsymbol – har böljat fram och tillbaka i historien. Slöjan och huvudduken har använts för underkastelse, men också för att visa islamsk identitet och nationalstolthet gentemot kolonisatörer och imperialister.

Turkiets moderniserare Kemal Atatürk förbjöd slöjan på offentliga platser. Den västvänlige shahen Reza Pahlavi förbjöd slöja i Iran på 1930-talet. Vid den islamska revolutionen 1979 började en del kvinnor åter använda slöja, som en demonstration mot shahens välde. Men många kvinnor protesterade högljutt när den religiöse fanatikern ayatolla Khomeini 1983 skrev in i författningen att alla kvinnor offentligt måste ha hijab, dvs heltäckande klädsel och huvudduk, som inte täcker ansiktet. Olydnad kan leda till bestraffning med 74 piskrapp. Sedlighetspolisen patrullerar gatorna för att se till att påbudet följs.

 

När talibanerna tog makten i Afghanistan 1996 tvingades kvinnorna bära burqa, en heltäckande dräkt där man inte heller ser kvinnans ansikte. Fortfarande bär många kvinnor burqa av rädsla för attacker från troende män. I Egypten som inte har formellt slöjpåbud får kvinnor större rörelsefrihet i offentliga miljöer om de har huvudduk. Det muslimska brödraskapets reislamisering har efter årtionden fått genomslag i vår tid. I Europa har på senare tid en del muslimska kvinnor börjat använda huvudduk som tecken på en islamsk nationalism. Franska muslimska kvinnor hävdar att huvudduken speglar en ambition att markera sin islamska, kulturella identitet. Det är också en protest mot västerländska ideal som anses svåruppnåeliga. Huvudduken blir en symbol för motstånd.

Den holländska och franska regeringen har infört förbud mot burqa på offentliga platser. I Frankrike och Belgien är huvudduk förbjudet i skolorna, vilket lett till protester från muslimer. Motståndarna mot slöja och huvudduk menar att dessa plagg är symboler för något större och svårare, nml att den växande muslimska befolkningen i Europa inte vill integreras i det västerländska samhället. Muslimer kommer hit pga ekonomiska fördelar, men vill fortsätta att leva i sina egna kulturer – i en slags parallella världar. Detta är på sikt ohållbart.

Andra motståndare hävdar att det ökade användandet av huvudduk är ett resultat av islamisternas propagandakrig och infiltration och att slöjan är ett uttryck för den världskonspiration och övertagande som islamistiska fanatiker drömmer om. De ser en otäck smygande islamisering av Europa, vilket hotar vår kultur och ytterst vår frihet att själva välja livsstil. Islamisterna å sin sida säger att slöjförbud visar en ingrodd, postkolonial rasism, vilket är det förespeglade toleranta västsamhällets janusansikte.

Den urgamla motsättningen mellan den orientaliska, islamska världen och den kristna, moderna finns fortfarande på djupet och visar sig i dessa symbolhandlingar kring slöjan. Kvinnoförtryck eller islamkritik är frågan, men de flesta västerlänningar anser att slöja och huvudduk är uttryck för kvinnans underkastelse, även om hon sätter på sig den frivilligt.

Det finns också ett hälsoproblem med heltäckande klädsel. Den hindrar fysik aktivitet som tex idrott, cykling och gymnastik. Våra kroppar behöver också få solljus och de som har heltäckande drabbas av D-vitaminbrist, vilket leder till benskörhet och obalans i sköldkörteln.

 DEN MUSLIMSKA SEXUALSKRÄCKEN

Vi som känner muslimer, vet att vi inte bör ta en rättroende muslimsk kvinna i hand vid hälsning. Över huvud taget bör vi akta oss för fysisk beröring. Muslimska kvinnor ska akta sig för att fresta männen. Därför ska de vara beslöjade och ha heltäckande, löst hängande klädsel, som täcker hela kroppen från huvudet till tårna, allt för att inte visa sina former. Jag har vid några tillfällen sett muslimska kvinnor i Sverige bada i havet med kläderna på. Manliga läkare får inte undersöka kvinnor och sjukvårdspersonal i Europa har upplevt hot och våld från muslimska män, när inte deras krav på särbehandling uppfyllts.

Döljande av det kvinnliga och rädslan för beröring mellan könen, spökar också i skolan. Helst ska pojkar och flickor gå i separata klasser och skolor. Pojkar och flickor får inte ha gymnastik tillsammans eller gå i simundervisning. De bör inte syssla med musik och dans, eftersom detta kan vara eggande. Bild är också problematiskt om det visar människor, eftersom detta också kan vara upphetsande och väcka förbjudna tankar. Muslimers sexualskräck gör att de ständigt ska behärska sig, ständigt vara på sin vakt mot sina drifter. Detta är tecknet för en äkta muslim.

Pojkar och flickor får inte vistas i enrum. De unga får heller inte ha pojk- eller flickvän och det är absolut förbjudet att ha samlag innan man är gift. En flickas heder står och faller med om det blir blod på lakanet på bröllopsnatten. Har flickan syndat, kan hon möjligen klara sig om mödomen repareras före bröllopet, om inte blir det skilsmässa eller värre.

Normen har flera konsekvenser. Det leder till mycket tidiga äktenskap, vilket uppmuntras av imamerna. Eftersom pojkar och flickor har svårt att lära känna varann och hitta en partner, blir det lättare för föräldrarna att arrangera lämpliga äktenskap. Inte sällan blir det tvångsgifte i unga år mellan kusiner. I den brittiska filmen Bortgift, ser vi att det ofta tar formen av att barnen blir rena handelsvaror i släktingarnas intressen. Den beryktade hederskulturen vilar i botten på släktens ekonomiska intressen. Men på ytan visar den sig som moralisk upprördhet. Ser vi det hela ur ett sådant materiellt släktperspektiv, är det kanske något lättare att begripa varför det sker hedersmord, vilket inte sällan utförs av släktingar.

Islam föreskriver en strikt uppdelning och åtskillnad mellan man och kvinna till och med inom äktenskapet. ”Mannen ska utföra alla sysslor utanför hemmet. Kvinnan har sina plikter inom hemmet.” Mannen är familjens överhuvud och enligt Koranen har han rätt att slå henne, för att tillrättavisa henne om hon uppträder oresonligt. Ett skäl för detta är enligt Ahmed al-Mufty (Sveriges muslimska råd) att ”mannen beslutar med förståndet, kvinnan med känslor”. Detta är en bakgrund för uniformeringen av hennes yttre, för att hon inte ska förleda mannen med sina lockelser. Föreställningen om den känslostyrda kvinnan, som inte följer den islamska normen, utan tex är lättklädda, för att inte säga utmanande, leder till att hon betraktas som hora och lovligt byte. Våldtäkten (eller hedersmordet) framstår då i ett förklarande ljus. Sedan vi fått många muslimska unga män till Sverige, har det uppstått ett för oss nytt fenomen - Gruppvåldtäkter! Jag kan tro att det snurrar till i huvudet på unga, muslimska män, när de ser alla dessa, unga, vackra, lockande svenska kvinnor, som visar sina vackra ansikten och sina behag. Den islamska åtskillnaden av könen leder till att män och kvinnor inte kan ha ett avspänt förhållande till varann.

Bilderna visar frigjorda kvinnor i Kabul 1988 och sedan hur det blev då talibanerna tog makten

burkas mini.jpg

TERRORISMENS TIDSÅLDER

Den 11:e september 2001 rasar tvillingtornen i World Trade Centre efter en otrolig al Qaida-attack. Nästan 3 000 människor dödas.  Al Qaida har troligen kopierat planer från en algerisk grupp som planerade att flyga ett plan in i Eiffeltornet 1994. Attacken skakar USA och en stor del av världen. Väst ser ansiktet på en ny fiende. I USA tar attackerna död på uppfattningen att man är osårbar. President Bush förklarar krig mot terrorismen. Och formulerar sin doktrin: ”antingen är ni med oss eller så är ni mot oss” (och med terroristerna).

Den nya internationella terrorismen, som inte bara riktar sig mot vissa militära och politiska mål, har sträckt ut sina tentakler över världen. Al- Qaida och deras partners har skapat celler i flera länder i Europa – också i Sverige (tex med anknytning till Marocko och Somalia). Attackerna i Paris på 1990-talet, Moskva 02, Istanbul 2003, Madrid 04, Beslan 04, London 05 skakar om. Flera attacker har stoppats av säkerhetspolisen: mot julmarknaden i Strasbourg 2000, Sydney och Canberra 2005 och London 06. Storbritannien, Tyskland och Frankrike avslöjar varje år ett antal terrorförsök – senast Chicago och Detroit. Experterna menar, en dag kommer någon grupp att lyckas igen. Hotet är också smutsiga, radioaktiva och biologiska vapen.

Waziristan i Pakistan, på gränsen till Afghanistan, är basområde för talibaner och al Qaida. Det finns 5 – 15 000 talibaner i området. Här utbildas heliga krigare och självmordsbombare. Pakistans armé har dödat 3 – 400 av dessa, men tappat kontrollen över området. Man misstänker att Usama bin Ladin finns där. Talibanerna har laddat upp för större anfall mot Afghanistan. De är övertygade om att vinna på sikt.

Det är maktens och våldets ironi att det var USA och CIA, som tillsammans med Saudiarabien och Pakistans underrättelsetjänst, finansierade Mujaheddins och talibanernas utbildningsläger i Waziristan och försåg dem med vapen i kriget mot ryssarna i Afghanistan. Ur denna smältdegel av militanta islamister smidde bin Ladin, al Zawahiri mfl sitt terrorvapen al  Qaida. USA närde den baby vid sitt bröst, som senare skulle rikta sin vrede och dödsförakt mot föräldrarna.

Många av de islamistiska grupperna är förenade i ett heligt krig mot kättarna i USA och Europa. Al-Qaida har lierat sig med underjordiska grupper i Algeriet, Marocko, Irak, Somalia, Tjetjenien, Kashmir, Indonesien, Tunisien, Libyen och skapar nya basområden i Mauretanien och Mali, på avstånd från kättarnas säkerhetstjänster. Till dessa läger kommer islamister från hela Nordafrika, Mellanöstern och Europa. ”Vi ska sätta en dolk i hjärtat på de amerikanska, brittiska och franska korsfararna,” heter det.

Många tycker nog att välja mellan Sunni- och Shiaislam är som att välja mellan pest och kolera. I princip håller jag med, eftersom jag anser att islam är en medeltida, reaktionär religion. Men om vi ser till det konkreta, till praktiken och inte bara till det ideologiska, framstår Shia som något lättare att acceptera.

Så här är det: varifrån kommer alla muslimska terrorister i väst? Jo, de är nästan alla Sunni. Shia har förhållandevis producerat få terrorister med adress västvärlden. Vem står för den mest rabiata, konservativa tolkningen av islam? Jo, det är salafister och wahhabister, vilka tillhör Sunni, med hemvist i den mest vedervärdiga diktaturen i Saudiarabien (som Sverige har haft ett militärtekniskt samarbete med och världen största demokrati USA backar upp i alla lägen!)

Sedan har vi fenomenet "Den islamska staten" IS. De är alla Sunni och helgalna barbarer, som skär halsen av sina motståndare och lägger ut filmen på internet. När nu Shiairan hjälper regimen i Irak att bekämpa IS, blir det ett väldans hallå i Sunnivärlden och oljekapitalister i Saudiarabien tycker sig ha ännu större anledning att skänka pengar till IS.  Vem är det som finansierar moskebyggen runt om i Europa och sänder ut sina ärkereaktionära imamer för att sprida den mest konservativa tolkningen av islam? Jo Saudiarabiska wahhabister/sunni. Men via USA-propagandan är det nästan alltid Shiairan som utmålas som det stora hotet.

Vilka var det som organiserade al-Qaida? Vilka var det som planderade och genomförde 9/11 i New York, sprängningarna på tunnelbanan i London 2005, sprängningarna på tåget till Madrid 2004, attentatet i Boston 2013, bombdådet på Bali 2002, vilka skar halsen av 21 kopter i Libyen och fransmannen, Herve Gourdel i Algeriet 2014? Vilka mördade Charlie Hebdo-journalisterna i Paris, Bataclan och flera andra platser i Paris? Jo, de var alla Sunni. Talibanerna, al Shabaab och de blodtörstiga i Boko Haram är också Sunni.

Attackerna mot väst går ut på att skapa rädsla och skräck, som får västs känsliga samhällssystem att gå i baklås eller löpa amok. Det senare är väl det som håller på att hända när vi nu ser hur kontrollapparaterna växer ut till något a la Orwells 1984. Attackerna har också ett symbolvärde. De väcker stor uppmärksamhet i media och al Qaidas handlingskraft lockar anhängare. Den svage kan få makt och status genom att bli en av dem. I Europa arbetar al Qaida underjordiskt för att mobilisera missnöjda och desperata muslimer, som inte ser någon framtid. I Frankrike har man stora framgångar i de muslimska förorterna. I Sverige rekryterar al Sabaab unga muslimer för krig i Somalia.

Vår tids terrorism är knutet till det moderna, sårbara samhället och vårt sätt att leva. Men överflödssamhället är också ett bländverk som kittlar den muslimska medelklassen, ett välstånd som dock bara ett fåtal kan nå. Motsättningen reflekteras i de supermoderna metropoler som byggs upp med oljepengar i bla Saudiarabien. Överklassen berikar sig och styr efter feodala ordningar, med stöd av USA och Europa. Medelklassens missnöje gror och de lägger skulden på väst och inte på islam, trots att det är islam som håller folket i fattigdom och förtryck, medan kungafamiljen lever flott.

Väst skapade den trojanska hästen Israel, för att döva sitt dåliga samvete gentemot judarna, men på arabernas bekostnad. Detta är en ständig källa till arabisk vrede. Det blir inte bättre av att Israel agerar mot sina fiender ungefär som Saddam Hussein gjorde i Irak. Men USA och Europa fortsätter att hålla sin vanartiga bebis om ryggen. USA:s fullständigt missriktade krig mot Irak och anfallet på Afghanistan har gett al Qaida fler rekryter och självmordsbombare än de kan ta emot. Dags att byta strategi mot terrorismen.

 EUROPA UNDER ATTACK

Europa har i århundraden utsatts för invasioner av muslimska härar och folk. Därför är det inte underligt att det finns en stor misstänksamhet mot muslimer. Muhammed instiftade doktrinen om ”det heliga kriget” jihad år 610. Hans efterföljare blev framgångsrika i heliga krig. Tio år efter Muhammeds död 632 hade de islamska härarna under Abu Bakr och Omar erövrat större delen av det gamla romerska riket i Nordafrika och Mellanöstern. Islam blev en världsmakt.

År 711 gick muslimerna över Gibraltar sund och erövrade större delen av Pyreneiska halvön.  732 hade de nått långt upp i Frankrike, men besegrades av Karl Martells armé vid Poitiers. Muslimerna upprättade kalifatet al Andalus i Spanien. Det hade sin storhetstid under 900-talet. På 1000-talet började den kristna återerövringen och 1492 faller Granada, den sista islamska bastionen i Spanien. Men en återerövring av al Andalus hägrar för vissa muslimer än idag. Se islamistiskt våld i Spanien i detta ljus.

I öst var Bysans i 800 år utsatt för ständiga attacker från islamska härar, till det slutligen gick under 1453 och hela Sydösteuropa islamiserades. Den islamska expansionen fortsatte sedan in i Europa, men den muslimska belägringen av Wien 1683 misslyckades. Det blev en vändpunkt och därefter började kristna arméer rulla upp det muslimska väldet i Östeuropa. Islam är dock fortfarande dominerande i vissa regionen på Balkan. I hela det osmanska riket är det bara Spanien och Portugal som inte längre är muslimsk.

Islam beskrivs som en religion vilken förbjuder våld. Men detta är en sanning med modifikation eller rent hyckleri. I Koranen förbjuds våld å ena sidan, samtidigt som å andra det heliga kriget hyllas. Detta är en dubbelmoral som Muhammed själv red på, när han försvarade det våld, som gagnade hans egna intressen och erövringar. Allah beskrivs av muslimer som den store dräparen av de ogudaktiga kristna, judar och månggudadyrkare.

Idag är det inga islamska trupper som tränger in i Europa. Invasionen tar sig andra former. Europa har de senaste 20 – 30 åren utsatts för ett islamskt tryck. Stora invandrar- och flyktingströmmar har kommit från islamska länder. I boken The Third Islamic Invasion of Europe, sägs att det är ca 30 miljoner muslimer i Europa idag – och de fortsätter att komma i stora skaror. Om 20 år är de kanske dubbelt så många.

Är det något problem med det? Ja, problemet är att islamister för med sig en förtryckande religion och ideologi, som de vill inplantera även här. Islamisterna föraktar vår kultur och vill förgöra den. Islamistiska terroristattacker runt om i Europa är uttryck för detta. Men på sikt finns det kanske ett mycket större problem med den muslimska invandringen. Det som gör islam specifik som religion, är att islam i sig är tydligt politisk. Islam är inte ”bara” en religion. Islam skiljer inte på civilsamhället och staten. Det islamska samfundet är också staten och politiken. Islam skiljer heller inte på det andliga och det världsliga. Alla allmänna såväl som privata angelägenheter faller under den heliga lagen, Sharia. Islam är i hög grad traditionsbärare och därför politiskt konservativ, vilket är uppenbart i muslimska samhällen. Det är detta som hotar oss.

Att vara muslim är inte en privatsak. Religionen och dess levnadsregler genomsyrar det muslimska samhället och kommer till uttryck i religiöst grundade lagar. I enlighet med dessa principer kan ingen rättrogen muslim integreras i ett icke-muslimskt samhälle. Här har vi en av anledningarna till att sanna muslimer tex i England kräver att sharialagar ska gälla för dem, med hänvisning till alla människors lika värde och samma rättigheter. Det skulle betyda att muslimerna ska leva i egna enklaver eller i parallella samhällen. Muslimskt förakt för västerländs demokrati grundas också i detta förhållande.

Mot detta kan invändas att de flesta muslimer, som kommer till Europa, har flytt från islamskt förtryck och de är inte ortodoxa. För dem är det inte svårt att acceptera vår kultur. Samtidigt är det inte alltid deras barn gör det. De känner sig besvikna på förväntat välstånd och flyr till fundamentalistisk islam för att få en bättre identitet och makt. Och de söker hämnd, som vi sett i New York, London och Madrid. Det är en allvarlig fråga vad som väntar ett framtida Europa, med Turkiet som medlem och en stor muslimsk befolkning.

Saudiarabien har sedan kriget i fd Jugoslavien 1995, intensifierat sina försök att sprida islam till Europa. I Sarajevo har man tex byggt två jättelika moskéer, som rymmer 5000 besökare. Saudiarabien har också betalt byggandet av ett par hundra andra moskéer, åtskilliga koranskolor och islamska kulturcentra. Grand Mosque i Paris och många andra moskéer i Frankrike får stöd och i Tyskland har 2500 moskéer vuxit fram med stöd av Saudiarabien och Turkiet. Byrån för religiösa ärenden i Ankara sänder sina imamer för tjänstgöring i Tyskland och styr innehållet i fredagsbönerna. Islam är numera också en europeisk religion. I Storbritannien finansierar staten islamska skolor och i Tyskland kräver muslimska organisationer att få undervisa om islam i landets skolor. Detta är kontraproduktivt för muslimers integration i Europa.

Islam är en religion på stark frammarsch i världen och har nu gått om katolicismen i antal anhängare. I Frankrike och Storbritannien har 50 000 kristna i vardera landet konverterat till islam. Muslimer utgör nu 19,2 procent av världens befolkning (ca 1,3 miljarder), katolikerna 17,4 (ca 1,1 miljarder). De kristna tillsammans (protestanter, katoliker, ortodoxa, mfl) är dock störst med 33 procent av världens folk.

Ur ett kristet eller ateistiskt perspektiv, är problemet med islams utbredning i Europa, att islam inte bara är en religion. I islam är religion och politik ett och samma. Islam är en politisk religion med ambitionen att ta över som den dominerande kraften i samhället och världen. Ett annat problem är att islam är en schizofren religion, som å ena sidan predikar icke-våld och fred, men å den andra argumenterar för heliga krig – Jihad. Bosnien och Kosovo är, sedan kriget, uppmarschområde för jihadrörelsen i Europa, liksom Algeriet och Marocko. Jihadrörelsen finns med säkerhet i Danmark, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Storbritannien och Tyskland.

Islamska jihads hot mot vår västerländska kultur och livsstil har Europa fått känna på genom attackerna i Madrid och London och genom åtskilliga hot mot flyget. Polisen i Storbritannien har arresterat ett stort antal misstänkta terrorister, med anknytning till islamska centra och koranskolor. Arresteringar har också skett i Danmark. Det är tack vare en omfattande spaningsverksamhet från europeiska säkerhetspolisen, som inte fler bombdåd inträffat.

I många moskéer predikar militanta imamer mot vår dekadenta, promiskuösa kultur och livsstil och mot vårt ogudaktiga leverne. För dem är den islamska lagen sharia, den enda giltiga. Den föreskriver muslimers uppträdande och klädsel. De yttre attributen är till synes enkla ting som att kvinnor inte får visa håret och de får inte vara tillsammans med män utanför familjen. Men det kommer i framtiden troligen inte att bli så här relativt oskyldigt. Under denna yta finns något mycket allvarligare, som kan komma att radikalt förändra livet i våra samhällen. När Europa sakta islamiseras kommer alla att efterhand tvingas ta allt större hänsyn till vad muslimer och islam kräver. Vi kommer att tvingas anpassa oss till ett samhällsklimat med allt mindre tolerans mot”ogudaktiga” uppfattningar. Detta är den obehagliga sidan av den smygande islamiseringen av Europa och den är redan här genom vår missriktade tolerans, mångkulturalism, självcensuren och vår flathet mot denna förtryckande religion.

Men de smarta islamisterna är inte de som visar upp sitt förakt för vår kultur, uppträder aggressivt och hotar oss. Dem får vi ganska snabbt ögonen på, inte minst efter alla terrorhot, och kan sätta på plats, bevaka och kontrollera. Nej, de farligaste är de som uppvisar en polerad yta, anpassad till det politiskt korrekta i våra samhällen, får multikulturalisterna inom kultureliten, politiken och media att nöjt omfamna dem. Ett belysande exempel på detta kan vi hämta från London. East London Mosque anses ledas av moderata imamer och ledare och de hyllas av etablissemangets politiker, vilka anser dem göra betydelsefulla insatser för Englands muslimer.

Men bakom den välanpassade fasaden sker verksamheter som långt ifrån kan kallas moderata. En i USA efterlyst islamistisk uppviglare Anwar al Awlaki, som tros ha kontakter med al Qaida, har talat i denna moské. Dess tolkningar av Koranen är den traditionella, konservativa med förtryck av kvinnan. Islamic Forum of Europé håller till i byggnaden. Denna organisation arbetar för att skapa en islamisk ordning i Europa. Finansieringen sker till stora delar av Saudiarabien. De flesta moskéer i England är kontrollerade av Deobndi-rörelsen, som har en klart antivästlig inställning.

Det häpnadsväckande är att myndigheterna i Storbritannien har accepterat shariadomstolar om deras beslut kan bekräftas av det brittiska rättsväsendet. I praktiken betyder detta att shariadomstolarnas beslut gäller, om det inte uppenbart strider mot brittisk lag. Till och med ärkebiskopen i Canterbury har sagt att delar av sharia är acceptabel. Islamsk rätt smyger sig alltså in i den brittiska rättstillämpningen. Detta händer också i andra länder. Till exempel godkände en fransk domare en muslimsk mans krav på skilsmässa, eftersom det uppdagats att bruden inte var oskuld. En tysk domare fann att det var en förmildrande omständighet, när en man slagit sin hustru, att detta är tillåtet enligt koranen.

Islamisterna har också förstått att det kan vara effektivt att infiltrera vanliga, europeiska organisationer för att därigenom driva sitt förändringsarbete på legitim grund. Vad kan vi säga om muslimer väljer muslimer till förtroendeuppdrag i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser i vanlig demokratisk ordning i det civila samhället? Just detta blir allt vanligare i och med att muslimerna i Europa blivit så många att de kan skapa egna majoriteter. Eftersom de ofta kommer från klansamhällen där det är klanens överhuvud som bestämmer, väljer de snällt de kandidater som ledarna placerat och utpekat som de rätta.

Detta är klassiskt fraktionsmakeri, som vi känner igen i vår egen kultur, men som ogillas av de flesta. Inte blir det bättre när det blir en strategi för islamister att ta sig makt. I till exempel stadsdelsrådet i Tower Hamlet i London, gick så många muslimer med i Labour att islamisternas kandidater från Islamic Forum of Europé vann. Rådet har sedan beviljat omfattande stöd till muslimska verksamheter, samtidigt som islamkritiska föreningar och verksamheter mister sitt stöd. Ändå är det islamistisk terrorism som ger oss mest bekymmer, trots att det är ganska udda företeelser i det stora hela.

Den islamska terrorn har fått oss att fokusera, för att inte säga, snöa in på säkerhetsfrågor, inte minst inom flyget, där kontrollerna ibland lett till kaos. Men våldet har vi ändå inte undgått. I Holland, som hyser många muslimer mördades politikern Pim Fortuyn och den holländske regissören Theo van Gogh. Van Gogh fick halsen avskuren och två knivar i bröstet. Mördaren, en marockansk islamist, ville uppmana alla muslimer till ett heligt krig mot islams fiender. I Frankrike fick författaren Robert Redeher gå under jorden 2006, sedan han skrivit att koranen predikar hat och våld. I Danmark grep polisen tre muslimska män, sedan det avslöjats att de hade tänkt mörda Jyllandspostens tecknare Knut Westergaard, som tecknat en karikatyr av Muhammed. Flemming Rose, kulturredaktör på Jyllandsposten, lever under dödshot och konstnären Lars Wilks har blivit mordhotad för en rondellhund med Muhammedhuvud. Geert de Wilder i Holland mordhotades efter en kritisk film om islam. Alla har velat peka på islamskt våld och muslimer har med emfas tillbakavisat anklagelserna. Samtidigt hotar muslimer att döda dem som säger att islam är en våldsreligion.

JIHAD KOMMER TILL EUROPA

I Sarajevo reser sig en ny moské med två minareter. Den har plats för 5000 besökare. Över porten står i grön skrift KRALJ FAHD, dvs Saudiarabiens kung Fahd. Det är han som spenderat 20 miljoner dollar på att bygga moskén. De statsbärande wahhabisterna (dvs islamister) i Saudiarabien har sedan kriget 1995 finansierat 3000 projekt i Bosnien. Av dessa är 158 moskéer. I dessa fördömer de wahhabistiska prästerna de otrogna i Europa, Israel och USA. De lockar till sig desillusionerade, arbetslösa ungdomar i ett Bosnien där det fortfarande är stor arbetslöshet. Under kriget kom tusentals mujahedin (gudskrigare) till Bosnien. Cirka 3000 finns fortfarande där. Bosnien har blivit ett av jihad-rörelsernas uppmarschområde i Europa. I Istanbul, på tröskeln till Europa, har militanta islamister sprängt bomber ett antal gånger, senast i november 2010. Skadorna har ibland blivit förödande –typiska terrordåd där små medel åstadkommer stor skada.

Dagens globala, islamiska jihad-rörelser, från talibanerna i Afghanistan och al Qaida till fundamentalistiska koranskolor och en mängd ”islamijha- och mujaheddin-grupperingar” som tex Hizbollah (inte att förväxla med palestinska Hizbollah), sprider idéer om det heliga kriget. Jihad har blivit en politisk, ideologisk rörelse. Den muslimska moralen, som står över den kristna, får legitimera terroristisk verksamhet. För dem har sharia, den islamska lagen, blivit ett medel att styra muslimers uppträdande och klädsel. Dessa profeter predikar intolerans och förtryck av alla otrogna. I deras händer blir koranen och sharia ett strängt och repressivt redskap.

Det påstås från dem som vill försöka släta över det krigiska i islam (tex Barack Obama), att islam är en fredlig religion. Men det rimmar illa med det militanta budskap som koranen förmedlar. Det är inte svårt för jihadister att där finna stöd för sitt heliga krig mot de otrogna och ogudaktiga, vilka är alla utom de troende muslimerna själva. Exemplen i koranen är så många att det skulle kunna bli ett helt kapitel, men jag nöjer mig med några exempel som alla handlar om hur man ska behandla de otrogna:

Fjärde Süran § 59; ”Dem som förnekar våra tecken, skola vi förvisso steka i eld. Så ofta deras hud varder genomstekt, skola vi giva dem en annan istället, att de må smaka straffet. Gud är förvisso väldig och vis.”

Åttonde Süran § 7; ”….. Gud vill bekräfta sanningen med sina ord och utrota de otrogna till sista man.” § 12 Herrens ord ”…. Jag är med eder; styrken alltså dem som tro! Jag skall injaga skräck i deras hjärtan, som äro otrogna, halshugga dem och hugga av dem alla fingrarna!” (Kommer islamisternas idé om stympning som straff härifrån tro?)

Fyrtiosjunde Süran § 4; ”När I möten dem, som äro otrogna, så halshuggen dem, tills I anställt ett blodbad bland dem! Slån dem då i bojor!”

Unga muslimers utanförskap och vilsenhet i samhället är en utmärkt grund för rekrytering till de nya jihad-rörelserna. Uniformeringen och de proklamerade moralreglerna ger dem en inre säkerhet och status. Att otvivelaktigt tillhöra den rätta sidan i ett förtryckande system, ger många fördelar. Intoleransen är de rättrognas starkaste vapen och maktmedel. De blir soldater i den heliga armén. Detta ger en stark kulturell och etnisk identitet, vilket också är en stor personlig vinst. Unga islamister får genom jihad möjlighet att avvisa den ”dekadenta” livsstil de kanske önskade men som inte blev möjlig för dem. Från att ha känt sig maktlösa (och kanske värdelösa) får de genom att bli jihadister plötsligt makt och prestige. Andra människor blir rädda för dem och det är inte det sämsta. De får smaka på maktens sötma och som rättrogna jihadister ger koranen och hatiska imamer dem legitimitet, även inom den egna gruppen.

Den arabiska världen har i tre decennier upplevt en islamsk väckelse, men den har förtryckts av diktatoriska regimer, som ofta stöds av USA. Förhållandena i Saudiarabien spelar en viktig roll i det nya jihad. Åtta av flygkaparna den 11:e september var wahhabister från Asir i Saudiarabien, varifrån också Usama bin Ladin kommer. Wahhabismen är statsreligion där och den står för en barbarisk tillämpning av islam. Där hugger man handen av tjuvar, äktenskapsbrytare stenas till döds i offentliga avrättningar och halshuggning tillämpas som dödsstraff. Folk får inte lyssna till musik, annat än från trummor, och all alkoholkonsumtion är förbjuden. Kvinnorna i Saudiarabien får inte ens köra bil. Terroristerna i Egypten, Algeriet, Kashmir och Afghanistan är ofta wahhabister.

USA har på många sätt försökt bekämpa kommunismen och bland annat använt taktiken att min fiendes fiende är min vän. Under Sovjetunionens kring i Afghanistan 1979-89 understödde man de mest konservativa och fundamentalistiska islamska krafterna i Centralasien. Sådan hjälp gick via Pakistan till talibanerna och al Qaida. Afghanistan blev en plantskola för militanta islamister, som senare spritt sig över världen. (John Cooley har detaljerat beskrivit detta i boken ”Oheliga krig”.) Detta aktiva stöd till några av världens mest reaktionära och brutala krafter får USA och västvärlden nu skörda frukterna av. Och USA:s så kallade krig mot terrorismen styrs av andra intressen än att komma åt just detta problem. Kung Fahds regim i Saudiarabien är en fruktansvärd diktatur och dess statsreligion är en av länkarna till den islamska terrorismen. Men denna regim är en av USA:s allierade.

Invasionen av Irak som en del av kriget mot terrorismen, har snarare försämrat än förbättrat läget. Irak har blivit en smältdegel för utvecklingen av jihad, liksom i Afghanistan. Al Qaida har mist det mesta av sin bas i Afghanistan, men nätverket har samtidigt blivit mera flexibelt med en mängd självstyrande enheter. Säkerhetsexperter bedömer att al Qaida kan mobilisera ca 18 000 mujahedin och finns i 60 länder. Kriget i Irak ledde till en ström av nya medlemmar och dessutom underblåstes militanta stämningar bland muslimen i många länder. En brutal regim har fallit i Irak, men USA och Storbritannien har samtidigt sett till att terroristhotet mot västvärlden avsevärt har ökat. Kriget mot den islamska terrorismen kommer att bli 2000-talets allt överskuggande fråga. . Säkerhetstjänsterna i tex Storbritannien och Frankrike anser att det bara är en tidsfråga innan någon terroristgrupp lyckas slå till stort i Europa. Risken är störst i Storbritannien och Spanien.

Al Qaidas propagandister framhåller och legitimerar sin terrorverksamhet bland annat genom att hävda att det är de fattigas och förtrycktas kamp mot kristet, västerländskt förtryck de för. Afghanistan och Palestina framhålls som brännpunkter. Om det inte vore för västs imperialism i olika former, skulle al Qaida inte behöva strida. Terrorismen motiveras också med att det är den fattiges kamp mot övermakten, där de till och med är beredda att offra sina egna liv. Detta är det yttersta beviset för kampens dignitet och nödvändighet. För dessa argument får de visst stöd i den muslimska världen.

Muslimernas förnedring visas också enligt islamisterna i hur de blir behandlade i väst: kränkta, förtryckta och hunsade. Islamkritiska och muslimfientliga rörelser och framträdande personer i Europa – typ Frihetspartiet i Holland och dess ledare Geert Wilders – tas som förevändning och motivering för terrorattackerna. Genom detta kommer al Qaida till sina bröders hjälp och hämnas på förtryckarna.

Detta är ungefär den typ av argumentation, som också vänstern har anammat. Men man bekämpar knappast imperialism med terrorism. Tvärtom leder detta till en djup ovilja och avsky mot islam – vars krigare terroristerna säger sig vara – och mot muslimer generellt. Sedan tar jihadisterna denna självskapta islamkritik och muslimfientlighet som motivering och anledning till fortsatta attacker mot vanliga, västerländska medborgare. Det hela blir en föga intelligent rundgång i resonemanget och syftet är att mobilisera missnöjda, ofta unga, muslimer i kampen, vars självändamål är att skapa just denna muslimfientlighet i väst, som kan användas som skäl för det internationella heliga kriget mot det kristna väst.

 

 MUSLIMERS ANSVAR

Tjugofyra unga män misstänktes vilja verkställa kapningen av tio flygplan på väg från London till USA. De har stora likheter med de män som 2005 genomförde sprängattentaten mot kollektivtrafiken i London. De är unga muslimer från medelklassen.

Efter den11:e september 2001 misstänkliggörs unga muslimska män av polisen. Hela1047 personer har gripits med stöd av antiterroristlagen, men endast 158 har åtalats. Säkerhetstjänsten MI5 övervakar 1200 islamister och säger att man avvärjt flera allvarliga konspirationer på senare tid. Samtidigt pekar kritiker på att den uppjagade stämningen, brister i informationen och fördomar leder till stora misstag hos polisen. Detta blixtbelystes då polisen sköt ihjäl en oskyldig brasiliansk elektriker.

Det har länge funnits en etablerad sanning att det är de mest förtryckta, isolerade och hunsade som blir terrorister. Men nu är de medelklass. Det hindrar inte att de ändå kan känna sig nervärderade och diskriminerade. I sociologin finns en teori som säger att det är de som står närmast köttgrytorna, som känner sig mest orättvist behandlade om de inte får komma fram.

Andra pekar på att detta inte är hela förklaringen. Storbritannien, som har flesta miljoner muslimer, har blivit ett drivhus för våldsam islamistisk agitation. Framförallt är det USA:s och Storbritanniens agerande och krig i Irak och Afghanistan samt Västs hållning till Mellanöstern och terrorism, som får de muslimska känslorna att svalla. The Muslim Council, 38 muslimska organisationer och politiker anklagade öppet Tony Blair för hans krigspolitik och menade att Storbritannien drar på sig islamisternas vrede.

Unga, lättledda, muslimska män indoktrineras av militanta imamer och att utvisa dem anses hjälpa. Men det är en åtgärd med liten effekt. Andra skulle snabbt ta deras plats och framförallt, grogrunden finns krav. Antiterroristlagen och de enorma övervaktnings- och kontrollsystem Storbritannien infört, ger möjlighet till just övervakning, men löser i grunden inte problemen. Ett samhälle där alla kommer att övervakas blir i längden olidligt att leva i.

En stor studie av forskningsinstitutet Pew angående västerlänningars och muslimers attityder till varann, visar att de brittiska muslimerna är de i Europa som är mest kritiska till Väst och västerlänningar, till livsstil, politik, etc. De är lika kritiska som tex muslimer i Egypten. Det är lite paradoxalt att i det land där muslimer haft störst frihet, är de mest negativa. Britterna är också de som är mest positiva till muslimer jfr med andra EU-länder. Men muslimer själva ser sig inte som européer utan just muslimer och deras lojalitet går främst till andra muslimer. De har inte en europeisk identitet.

Hur unga män från relativt välmående medelklassfamiljer, vilka lever i ett samhälle som det brittiska, kan vara beredda att offra sina liv för att skada och döda är svårförklarligt. Antaganden om att det handlar om deprivation, frustration, isolering och indoktrinering samt världsläget: Palestina, Afghanistan och Irak, innehåller nog alla en del av sanningen. På ett ideologiskt plan kan även Huntingtons utskällda teori och ”civilisationernas krig” ha relevans.

Invandrarnas drastiskt förändrade livssituation vid flytten från traditionella, auktoritära klansamhällen till moderna, skapar rotlöshet och brist på identitet. Samhällskonkurrensen om positioner kan bli för tuff. Islams enkla svar kan bli en lösning och ge identitet. Man blir också hjälte genom att angripa ondskan i världen, dvs USA. 

Gängbildningen kan spela en roll. I den allmänna muslimska vreden över Västs hållning till den muslimska världen, kan grupperingar fantisera och drömma om att ge igen. Från början är det bara prat, men efterhand driver de varann allt längre tills planen har tagit kommandot. I andras ögon vill de framstå som hjältar. Ingen kan dra sig ur utan att tappa all trovärdighet och prestige. I detta läge är det vännerna och familjen som kan ta ner galenpannorna på jorden. I själva verket var det inte MI 5 utan en vän till de misstänkta som från början avslöjade planerna på attackerna i London. Det är alltså det muslimska lokalsamhället, gruppen och familjen som måste ta sitt ansvar och stoppa attentatstankarna redan när de börjar gro.

Fortsätter migrationsströmmarna av muslimer som under åren 2014 - 2016, kommer Sverige att ha 30 procent muslimer om 32 år! Enligt forskningsinstitutet Pew Forum har vi idag 8,1 procent muslimer. Det är nästan lika mycket som i Frankrike (8,8%), som har mest av alla i EU. Om invandringen till Europa skulle se ut som den gjorde mellan 2014 och 2016, med en hög andel muslimska migranter, så kommer 14 procent av EU:s befolkning att vara muslimer år 2050. Sverige har då den största andelen med 30%. Även om invandringen skulle stoppas helt, kommer det att vara11 procent muslimer i Sverige om 32 år.

Studien laborerar med tre scenarier 1: noll invandring, 2 "normal invandring" utan flyktingströmmar. Om invandringen blir "normal" blir det 11,1 procent muslimer i Sverige och vi hamnar på andra plats efter Frankrike. I det sista sceneriet  kommer Sverige att vara det land i EU med den klart största andelen muslimer i befolkningen (och då är inte den illegala invandringen medräknad).  Detta kommer att få oerhörda konsekvenser för vårt land och vår kristna kultur. Sveriges kvinnor kommer att vara särskilt utsatta för det välkända, muslimska kvinnoförtrycket. Det är detta boken "Du gamla du fria...?" handlar om.

Källa Pew Research Centre: Europe’s Growing Muslim Population, November 29, 2017

http://www.pewforum.org/2017/11/29/europes-growing-muslim-population/

 

2. Muslimskt kvinnoförtryck mini.jpg

HUR SKA TERRORISMEN BEKÄMPAS?

Efter den 11:e september har regeringarna i EU och USA i stor enighet vidtagit åtgärder mot terrorismen. Man försöker förbättra flygsäkerheten. Samarbetet mellan ländernas säkerhetstjänster har förstärkts och Interpol och Europol ska vara mera alerta. Man har blockerat terrorismens finansiella system. Nya lagar har stiftats för att snabbt kunna gripa och  hålla misstänkta terrorister fängslade. Och inte minst tror man sig ha slagit till mot terrorismens kärna och maktbas genom att bomba talibanerna i Afghanistan.

Ledarna i väst marscherar nu i samlad tropp i kriget mot terrorismen och för att bygga en effektiv kontrollapparat. Detta får vi lära oss att leva med. Men vi måste också vara kritiska till åtgärder, som drabbar civilbefolkningen. Icke exakta beräkningar visar på att mellan 4 000 – 10 000 människor dödats i Afghanistan (enl. al Jazira) Den nya kontrollapparaten inskränker allvarligt våra medborgerliga fri- och rättigheter. Ja, rättssäkerheten i demokratiska stater kan vara hotad. Det som hänt de svenska medborgare i al Barakaat är en stilla fläkt jfr med vad som skett i USA, där ca 1000 personer fängslats.

Det motsägelsefulla i USA:s agerande är att man själva medverkat till terrorismen. Terrorism är att terrorisera någon. Det innebär att med hot om våld eller genom våldshandlingar allvarligt skrämma, plåga, våldföra sig på och mörda vanliga civila medborgare. Det har inget att göra med vem det är som utför dessa handlingar eller i vilket syfte, dvs om det är sk befrielserörelser, kriminella grupper eller skurkstater som tex Israel, Syrien eller Iran. Målen helgar inte medlen! Ej heller utövarna! Men genom det sätt varpå terroristhandlingar via media presenteras för medborgarna, är det just så: de rätta utövarna och målen helgar viss terrorismen.

Den terrorism som USA via ombud – Contras – utövade mot Nicaragua, som medförde att tiotusentals människor dödades, kallas inte för terrorism. Samma är det med den terrorism som Israel utövar mot palestinierna. Det är de fattiga krypskyttarna och självmordsbombarna som kallas terrorister, inte den israeliska regeringen och dess knektar.

Varför har Israel en så oförblommerad statsterrorism? Kanske för att man känner sig trängd. Men det finns också historiska orsaker. Israel har haft premiärministrar som själva varit terrorister. Menachem Begin var ledare för terrororganisationen Irgun och den sk Sternligan. Under Begins ledning sprängdes King Davids Hotel i Jerusalem och 89 personer dödades. Begin, Yitzak Shamir och Sternligan låg bakom mordet på FN-medlaren Folke Bernadotte 1948. Irgun mördade samma år 254 palestinier i byn Deir Yassin och startade med detta en flyktingvåg på 700 000 palestinier, som aldrig kunnat återvända till sina hem. Ariel Sharon ledde 1953 en kommandogrupp som dödade 69 palestinier, mest kvinnor och barn, i byn Qibya. 1982 lät han en milis mörda många palestinier i flyktinglägren Sabra och Chatila.

Varför har så disparata länder, dvs deras regimer, som Ryssland, Kina, Israel, Turkiet och Algeriet slutit upp kring USA:s krig mot terrorismen? Det är väl för att de själva utan omvärldens protester ska kunna gå hårt fram mot egna definierade separatister, oppositionella och terrorister i tex Tjetjenien och Kurdistan.

En mera civiliserad åtgärd i kampen mot terrorismen är den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. Men USA erkänner inte internationella institutioners rättsverkan, därför att man är rädd för att egna soldater och medborgare kan komma att ställas inför dessa. USA vill ha sin egen rättsordning att gälla över hela världen och hävdar med emfas rätten att agera unilateralt, som man själv vill.

Det paradoxala i terrorismens historia är att tex USA själv medverkat till och stöttat terroristgrupper, när detta passat USA:s syften. Ormen har nu bitit den hand som föder den. USA stödde Mujahedin och Usama bin Ladin i Afghanistan i kampen mot kommunismen och Sovjetunionen. Det långsiktiga resultatet av detta, har blivit islamismens utbredning över världen och ett hot mot väst. USA och dess allierade har av den anledningen inlett ett allomfattande krig mot den muslimska terrorismen. USA och dess allierade har bitit sig själva i svansen.

De demokratiska staternas stöd till diktaturer och feodala regimer måste upphöra. Det måste bli ett slut på statsterrorismen. Annars kommer våldsspiralen att fortsätta och livet blir svårare för vanliga människor. Via förstärkning av den internationella rättsordningen med sanktionsmöjligheter och överenskommelser i FN, bör aggressiva stater bindas upp, så att de inte kan agera på egen hand utifrån maktpositioner. Kan USA:s bundsförvanter nu förmå USA att acceptera den internationella domstolen?

USA, Kina och Ryssland måste upphöra med sin aggressiva utrikespolitik. Israel måste lämna tillbaka ockuperat land till palestinierna. Och vi behöver en ny ekonomisk världsordning med omfattande utbildnings- och utvecklingsprogram för eftersatta länder och folk, för att radikalt minska klyftan mellan rika och fattiga i världen. Men vi behöver också en annan politisk strategi, som bekämpar terrorismen sprungen ur islam. Hur den reformationen ska gå till är inte lätt att säga. Det kommer troligen att ta mycket lång tid och vara kopplat till en modernisering och utveckling av de muslimska länderna. I Europa och USA handlar det nog mera om att muslimer kan leva ett liv som andra, fritt från islamistisk indoktrinering och förföljelse. Dags att stänga moskéer där extremistiska imamer härskar och ge dem på båten.

Men vad kan vi då göra för att förebygga våldsbejakande terrorism bland unga muslimer. Det finns en rad förslag och jag sammanfattar vissa åtgärder.

 

1.     Inte släppa in extremistiska imamer, tex wahhabister och salafister.

2.     Utvisa imamer som agerar uppviglande.

3.     Låta SÄPO kartlägga islamistiska nätverk (också på Internet) och intervenera i dessa nätverk!

4.     De som begår brott ska lagföras för detta och straffas.

5.     Se till att förbudet mot rekrytering av jihadister, tex för kriget i Somalia, Syrien, Irak följs rigoröst.

6.     Inte tillåta att dem som varit hos al Qaida eller ISIS/IS att återvända straffritt.

7.     Sverige bör inrätta en myndighet med lokal förankring (liknande CVPSI i Frankrike) med syftet att hjälpa föräldrar som befarar jihadistdrömmar hos barnen, samt samtal med dessa barn.

8.     Nationell upplysningskampanj som visar hur islamister arbetar och infiltrerar i samhället, med syfte att anmäla misstankar.

9.     Starta en nationell motkampanj tillsammans med och för muslimer, på temat söka en kreativ framtid i Europa (använda gräsrotsarbete för detta)

10.                   Samhällets institutioner – särskilt skolan - bör vara uppmärksamma på unga, muslimska killar, som tenderar att dras till islamister eller uttrycka jihadistiska idéer – skapa förtroende och alternativa förebilder.

11.                   Arbeta bla med rollspel i skolan på teman identitet och moral, förstärkt religionsundervisning

12.                   Vi bör i utsatta bostadsområden bedriva community organizing , samhällsarbete, som syftar till att skapa självkontrollerande lokalsamhällen och alternativa aktiviteter, alternativ till religiös fundamentalism (tex äventyrslekar). De vuxna muslimerna bör  särskilt engageras i detta och ta sig an sin egen ungdom.

13.                   Stöd till invandrarfamiljer så att de förmår behålla sin auktoritet i socialiseringsprocesser avseende deras barn och ungdomar.

14.                   De muslimska församlingarna bör ta större ansvar för att deras ungdomar inte dras in i våldsbenägen islamism och motarbetar religiös fundamentalism. Utveckla pedagogiken för integrerande muslimska församlingar.

15.                   Särskilt viktigt är att detta också inbegriper åtgärder för att få unga muslimer i arbete, i vanliga arbeten tillsammans med andra icke muslimer. Muslimska barn bör gå i vanlig svensk förskola och skola. Se till att de unga kommer i arbete tex genom kommunala praktikplatser.

16.                   SFI, lärande svenska bör ske genom temaundervisning kring svensk kultur, samhällsordning, samhällsmoral, konfliktlösning på svenska, förstå attityder och förhållningssätt.

17. EU bör sända socialarbetare till de turkiska gränsposteringarna mot Irak och Syrien, för att plocka upp jihadistdrömmande ungdomar.

 

 

Ingen rädder för vargen mini.jpg


 
gen_22.1.gif