1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 e-mail me


gen_23.1.gif
Guardia Civil 3.jpg

DÅ CENTRALMAKTEN TAPPAR FATTNINGEN

Spanien har ett stort problem, som kan leda till allvarliga konflikter. Man har en regering som är beredd att använda mycket våld gentemot katalaner som vill uttrycka sin önskan att vara självständiga. I detta syfte sätter man in Guardia Civil, en halvmilitär polisstyrka skapad av Franco och vars kultur fortfarande kännetecknas av mycket auktoritära hållningar och att vara en övermakt, som tar sig vilka rättigheter man vill. Detta har de tydligt visat genom sitt våldsamma, hänsynslösa och förnedrande uppträdande i Katalonien under folkomröstningen.

Den konservative premiärministern Mariano Rajoy från Partido Popular, var den som gav ordern att folkomröstningen skulle stoppas till varje pris. Den hallstarrige Rajoy vill inte tillmötesgå katalanerna på något sätt i denna fråga.

Kungen Filipe VI, spinner på samma tema och framhåller att folkomröstningen var olaglig och att myndigheterna i Katalonien inte tagit sitt ansvar (att hålla nere och bekämpa katalanernas vilja till självständighet). Inte ett ord säger kungen om allt det våld Guardia Civil utövade mot katalaner som ville använda sin demokratiska rätt att uttrycka sin mening. Katalanerna får ännu mera vatten på sin antirojalistiska kvarn!

Ja, enligt författningen från 1978, som reglerar provinsernas rätt i förhållande till centralmakten var inte folkomröstningen, eller snarare resultatet av den inte lagligt och bindande för Madrid. Men att uttrycka sin meningen via detta förfarande är knappast olagligt. Olaglig borde det emellertid vara att sätta in en halvmilitär polisstyrka, som misshandlar människor. Men man kan misstänka att Guardia Civil inte får några repressalier för sitt våldsamma agerande. Istället försöker centralmakten komma åt den lokal polisen, för att den inte aktivt nog försökte stoppa folkomröstningen.

 Man kan ju också hävda att det är fel på författningen, som basker, galicier och katalaner inte var nöjda med när den togs 1978. De hävdade att uttrycket "de spanska nationaliteterna" och begreppet "autonomi" skulle innebära självbestämmande för regionerna. Katalanerna har en lång historia kring att hävdande av sin kultur, sitt eget språk och autonomi.

Katalonien har genom historien haft flera perioder med självständighet (under olika namn) och 1910 till 1939 (bla under Andra republiken) hade de stort självbestämmande. Katalanerna var de som längst höll uppe motståndet mot Franco och hans fascistarmé. Det fick de sota för. Under Francodiktaturen var de förtrycka, tusentals kastades i fängelse eller avrättades. Katalanerna fick inte använda sitt eget språk och egna kulturyttringar.

Katalonien är det mest produktiva området på den Iberiska halvön och har en större ekonomi än Portugal. Katalanerna upplever att de blir pungslagna av centralmakten i Madrid. Detta är ett skäl tillsammans med ovanstående till att de vill vara självständiga. Hur det kommer att gå med detta får vi väl se. Högsta domstolen har nu förbjudit det katalanska parlamentet att ha sin session på måndag. Mariano Rajoy hotar med att ta ifrån Katalonien det självbestämmande de redan har. Knappast ett sätt att dämpa konflikten. Centralmakten i Madrid beter sig allt mer desperat och det verkar som Mariano Rajoy och Kataloniens president Carles Puigdemont är personliga fiender.  Vi får hoppas att det inte blir inbördeskrig, som ett resultat av oförsonligheten.


  

VÃ¥ren 12 221 mini.jpg

MISSTAG ATT GRÄVA NER FIBER ÖVER LANDET?

I Sverige pågår en utbyggnad av fibernät i rasande fart. Vi ställs vi inför frågan om kostnaden för fiber är rimlig för varje hushåll och för landet. Mobilt bredband bygges också ut, är billigare och blir allt snabbare och stabilare. Så, vad ska vi egentligen välja?

Frågan om det är värt priset att installera fiber, är aktuell för många hushåll då operatörerna på marknaden ligger på med sina erbjudanden. De hotar också med att det blir mycket dyrare att ansluta sig i efterhand (vilket är en sanning med modifikation) och vi kommer inte att i längden klara oss utan fiber, hävdar de. Fiber är alltså svaret på all digital kommunikation.

Men om nu landet har ca sex miljoner hushåll och alla ska ha fiber till en genomsnittskostnad av ca 20 000 kronor, blir notan på mer än 100 miljarder kronor (som räkneexempel). Samtidigt är det mobila bredbandet nu snabbare än någonsin och ger tillräckligt med datamängd och hastighet för att täcka behovet hos många hushåll till ett väsentligt lägre pris. Vi har själva mobilt bredband och det fungerar perfekt för våra behov.

Fiber har hög kostnad för installation, men kan leverera obegränsat med data, om man har ett abonnemang som tillåter detta. Mobilt bredband har ingen installationskostnad men operatörerna har satt gränser för datamängder som kan överföras. Behöver man köpa till mera dataöverföring kan det i längden bli dyrt. Dock har Tre (3) och andra gjort undersökningar som visar att få konsumenter överstiger maxtaket. Det mobila bredbandet har fördelen att det är flexibelt och kan tas med till båten, husvagnen eller sommarstugan.

Hastigheter som behövs för film från Netflix, HBO eller SVT Play behöver sällan över 5-6 Mbit per sekund. Under bra förhållanden kan mobilt bredband ge hastigheter på över 60 Mbit/s. Det är mer än man behöver för att surfa på datorn, titta på film, läsa nyheterna och betala räkningarna.

Men behovet av digitala tjänster för alla i hushållet kommer att öka. Det handlar inte bara en dator och en TV-apparat, utan 10-tals apparater ska samtidigt utnyttja bredbandet. TV-apparater, ljudanläggningar, datorer, surfplattor, smarta telefoner, larm, övervakningsutrustning mm. Varje apparat behöver tillgång till ökande kapacitet för hemladdning av filmer, ljudböcker, multimediala kurser online, videosamtal/konferenser med mera. 

Men det kan, vad gäller det mobila, också handla om dålig täckning, dåliga hastigheter eller snålt tilltagna surfpotter. 4G-teknik (LTE, Long Term Evolution) har en övre gräns, som bygger på radioteknikens begränsningar och som idag ligger på ca 100 Mbit/s.

Den fjärde generationens mobilnät (LTE) är på gång och innebär en stor uppgraderingen av LTE-tekniken. Den tekniken kallas LTE Advanced och är alltså snart tillgängligt. LTE Advanced kommer att ge 1Gbit/s och de rent tekniska begränsningarna och skillnaderna mellan mobilt bredband och fiber kommer på sikt sannolikt att utjämnas. Så den stora frågan på samhällsnivå är om det är klokt att överallt gräva ner fiberkablar, som om 10-20 år kanske har spelat ut sin roll?

 

Gammal och ung.jpg

FYRAHUNDRATUSEN I UTANFÖRSKAP

Tre forskare i kommunikationsvetenskap visar i en studie (Ung teknik, äldres vardag) att 20 procent av äldre medborgare eller 400 000 inte har tillgång till internet. Eftersom vårt samhälle blir allt mer digitaliserat är detta ett allvarligt problem av utanförskap. Det är allt vanligare att myndigheter och företag utgår från att alla har tillgång till dator och/eller smartphone och kan använda dessa maskiner för alla möjliga meddelanden, transaktioner, svara på enkäter, fylla i formulär, beställa biljetter och orientera sig i världen. Cirka 60 procent av befolkningen i landet använder dagligen internet.

Den digitala revolutionen har skapat mängder med nya möjligheter i informationssamhället.  Det är naturligtvis bra. Men för dem som inte behärskar den nya tekniken, tornar problemen upp sig. Det blir besvärande och leder ibland till att digitala noviser blir straffade. De får vänta i evigheter på att komma fram till en viss, överbelastad myndighet (överbelastad eftersom man överallt drar ner på människor som svarar i telefon) eller ett företag. De företag, förvaltningar och myndigheter som har uppringningsservice utmärker sig positivt! Denna service borde alla ha! Dessutom måste det vara möjligt att nå förvaltningar och myndigheter på de gamla sätten via telefon och brev!

 Men vanliga, analoga telefoner har snart spelat ut sin roll. Redan idag trycks inte längre några telefonkataloger. Man ska söka på nätet. Kan man inte det, kostar det en slant att ringa nummerbyrån. Om de digitala noviserna inte betalar räkningarna via internet, åker de på att betala extra för varje faktura (alltså betala för att betala, vilket många tycker är orättvist och oetiskt). Dagligen får de höra att tex SR och SVT uppmanar lyssnarna och tittarna att ta del av hela historien, hela informationen via deras hemsidor, SVT och SR Play. Skatteverket trumpetar ut att vi alla ska deklarera via nätet, eftersom det är snabbt och enkelt. Ja, enkelt för dem som kan.

Allt fler affärer vill att vi ska betala med Swish och inte med kort. Men det går inte om man inte har en Smartphone, mobilt bankide och appen Swish. Bankerna har inte längre några kontanter, så utan bankomat står man där. Nästan alla finns med på Facebook, eller? Kanske inte så viktigt att vara där, men mycket kommunikation släkt och vänner emellan sker via mejl, sms och mms. Har man inte detta, finns risken att hamna lite utanför. Dessutom kan man ju i värsta fall få stämpel på sig att vara lite efter sin tid och tom efterbliven, medan det hela egentligen avspeglar att vi lever i ett samhälle där jämställdhet  och lika förutsättningar är mer vackra ord än eftersträvade realiteter.

Regeringen har ett program och en strategi för digital utveckling i landet. Det är dokument med många ord om hur Sverige ska bli ledande i den digitala revolutionen. Men man hittar lite eller inget konkret om hur man ska få alla med på detta tåg. Både hårdvara och mjukvara är naturligtvis viktigt, men det behövs pedagogik för att de flesta ska hänga med.

 Pensionärsorganisationerna och många andra ideella organisationer har uppmärksammat de äldres digitala handikapp och arrangerar kurser. SeniorNet utbildar och fungerar som en plattform för gemenskap. Biblioteken och medborgarkontor kan hjälpa till där de finns. En idé är att engagera någon intresserad, ung och kunnig person i varje by, som kan var it-ombud (eller räddare i nöden) och hjälpa dem som hamnat på efterkälken. I städer är det nog lämpligast att ha ett eller flera medborgarkontor och att biblioteken (dit en del söker sig för hjälp) har resurser att hjälpa till. Ytterst är detta också en fråga om demokrati, dvs att alla så långt möjligt har lika förutsättningar att delta i smahällslivet.

 

Migrantmän.jpg

MASSINVANDRINGENS KOSTNADER

Många har räknat på vad invandringen kostar i kronor. Det råder delade meningar och resultatet är beroende på hur man räknar. Vi har allt från 60 miljarder (regeringen)  till 600 miljarder (Jan Tullberg), 14 ggr så mycket som försvarsbudgeten.

Dessa kostnader känner inte medborgarna av annat än indirekt, då kommuner och landsting tvingas göra omprioriteringar av resurser och kanske höja skatterna. Något som gemene man får känna på direkt, är hur köerna växer och att det ofta tar avsevärt längre tid nu att komma till vad gäller tandläkarbesök, tid för mottagning och behandling på vårdcentraler och sjukhus. I den kommun där jag bor, fick jag som inflyttad vänta ett år på att komma på undersökning hos folktandvården. Anledningen var en strid ström av migranter från ett närliggande migrantboende.

Sjukvården ställs inför nya utmaningar eftersom muslimska kvinnor bara får undersökas och behandlas av kvinnor (helst muslimska) ställer detta krav på organisation och flexibilitet. Plats i skolan och dagis där klasser och grupper ökar i storlek och mångfald. Muslimer vill helst ha sina religiösa dagis och skolor, fast detta inte är tillåtet. Många immigranter vill förnya sitt körkort, vilket även lett till halvårslånga köer för uppkörning. På en mängd serviceområden får vi nu finna oss i att köerna är långa och att vi kan bli mer och mer frustrerade över omständigheterna då vårt lilla land översvämmas av muslimer som hoppas på ett bättre liv och givetvis tar för sig vad de kan.



 
gen_22.1.gif