1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 e-mail me


gen_23.1.gif
Lincoln 2.jpg

LINCOLNS STRÅLGLANS

President Abraham Lincoln sitter på Ford teater i Washington och ser pjäsen "Our American Cousin", då sydstataren och skådespelaren John Wilkes Booth, smyger sig in bakom presidentens loge och skjuter Lincoln i huvudet. Därefter hoppar han ner i salongen och försvinner. Mordet sker sex dagar efter att sydstaterna kapitulerat för nordstaterna i inbördeskriget. Fem års blodigt inbördeskrig kostade 630 000 soldater livet och sårade 471 000. En miljon döda och sårade i ett land på 30 miljoner

 

Booth och andra som konspirerade mot Lincoln och hans regering, hade planerat att kidnappa Lincoln och kräva frigivning av sydstatssoldater som fängslats av nordstaterna i utbyte mot Lincoln. Men planerna ändrades och istället sköts Lincoln. Flera av hans ministrar skulle också skjutas. Av detta blev dock inget. Ett uppbåd söker efter Booth, som slutligen påträffades i ett tobaksmagasin. Där blir han skjuten dödligt sårad av unionssoldaten Boston Corbett. Booth dör utan att ställas inför rätta.

 

Det är 155 år sedan Amerikanska inbördeskriget började, som ett resultat av att republikanen Abraham Lincoln, som den förste republikanen, blev vald till USA:s president, vilket sydstaterna inte kunde förlika sig med. För några år sedan kunde vi se Steven Spielbergs film om Abraham Lincoln som slavarnas befriare. Filmen ger den bild av Lincoln som man ständigt möter på resa i USA. Politikern och presidenten Lincoln är hjälten som har en närmast oantastbar position. Hans statyer finns överallt och hans namn förgyller många offentliga byggnader och institutioner. Lincoln framstår som en av USA:s främsta presidenter och slavarnas befriare, för vilka han utkämpade ett krig.

 

Idag tror de flesta amerikaner och européer att inbördeskriget utkämpades för att befria slavarna i söder. Nordstaterna hade Gud och moralen på sin sida. Bakom konflikten, som ledde till sydstaternas brytning med Washington och unionen låg en lång rad politiska och ekonomiska konflikter mellan syd och nord. De flesta nordstatsbor brydde sig vid den tiden inte så mycket om slaveriet att de var beredda att offra något för att avskaffa det och allraminst gå ut i krig. I frågan om klasskillnader och etniskt förtryck, var det inte stort bättre än i syd: ”Rasismen i nordstaterna var lika fast förankrad som slaveriet i sydstaterna” Och inte var det mindre auktoritärt: ”… de som vågade kritisera Lincolns politik sattes i fängelse utan rättegång – kanske trettiotusen politiska fångar.”.

 

I botten för konflikten låg stora ekonomiska skillnader i utvecklingen i nord och syd: nord med en accelererande industriell utveckling och en snabbt växande medelklass, syd med en ekonomisk bas i lantbruk och plantageekonomi. Där var slavar fortfarande viktig arbetskraft i bomullsproduktionen. Den ekonomiskt uppåtgående eliten i norr, ville ha fria marknader, fri jord, fri och rörlig arbetskraft, skyddstullar och annat som gynnade den kapitalistiska utvecklingen och den ekonomiska elitens expansionsmöjligheter. Lincolns ekonomiska och moraliska argumentation och politik appellerade till den växande medelklassen i nord. Den ekonomiska överklassen i syd, som var relativt liten, hade en mera ”feodal” livsstil och var helt emot vad man ville i nord.

 

När Lincoln valdes till president 1860 uppfattade elva sydstater att de hotades av en starkare centralstyrning av federationen, vilket var Lincolns policy i debatten om delstatsmakt kontra central, federal makt. Elva sydstater lämnade unionen, vilket inte kunde accepteras av kapitalisterna i norr. Lincoln startar kriget, utan Kongressens godkännande, genom att provocera Sydstaterna att beskjuta Fort Sumter i Carleston Harbor, då de fick förstärkningar från norr. Syftet med kriget var först och främst för att tvinga tillbaka sydstaterna under federal makt. Lincoln trodde att det skulle bli en snabb affär på 90 dagar, som nord själklart skulle vinna. Hans främsta syfte med kriget var att hålla ihop unionen och främja sin egen politiska karriär. Han hävdade att enligt USA:s konstitution kunde inte delstater på laglig väg lämna unionen.

 

Lincoln säger att han inte är emot slaveri i de delstater där de sedan gammalt har slavar och han vill ha en försoning med de rebelliska sydstaterna. Men abolitionisternas kampanjer för förbud mot slaveri i USA, drev honom att gå längre. Lincoln är rädd för politisk splittring i den koalition som stöder honom. För sydstaterna var huvudfrågan rätten till självbestämmande på delstatsnivå. Detta kunde Lincoln och hans koalition inte acceptera. Frågan om slaveriet var underordnad, men blev en ideologisk och etisk brännpunkt.

 

Lincoln var republikan och hade vunnit presidentvalet tack vare att demokraterna var splittrade i slavfrågan. Lincoln var hatad i sydstaterna och då han valdes till president av nord (med mycket större befolkning: 28 miljoner mot 9) lämnade South Carolina unionen. Sedan följde Mississippi, Florida, Alabama, Georgia, Louisiana och Texas. I februari 1861 bildade utbrytarna Amerikas Konfedererade Stater, en ny union med starkt självstyre för delstaterna. Jefferson Davis valdes till president.

 

Nordstaterna vann kriget och skrev historian. Slavarna blev juridiskt befriade, men i realiteten fortsatte de att vara ekonomiskt ”förslavade” under lång tid. Slaveriet var i praktiken på väg ut genom den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Att gå i krig för slavarna var egentligen inte relevant.

 

Det är intressant att se hur rätten att använda våld fördelar sig i det amerikanska samhället vid den här tiden. Upprorsledaren för de svartas befrielse John Brown hängdes 1859 med federal medverkan för att med våld, i liten skala, ha försökt göra det som Lincoln gjorde med stort våld.

 

 

Förgyllningen av Lincoln hänger samman med att USA egentligen aldrig varit en enhetlig nation, men ett land fullt av motsättningar och konflikter, som därför ständigt söker samlande gestalter att ära och se upp till och vara stolt över. En moraliskt/ideologiskt sammanhållande kraft. Genom att i propagandan koppla slavarnas befrielse till Lincoln blir han en person med särskild moralisk resning och hans krig utkämpas för ett ädelt ändamål. Hade Lincoln inte blivit mördad, utan fått reda upp eländet efter kriget, hade han troligen inte blivit lika upphöjd.

 

Mera läsning:

Zinn Howard, Det amerikanska folkets historia, Manifest 1995

Texter på Internet (Wikipedia mfl) om Lincoln och inbördeskriget:

Blue Frederick, Why the Civil War Came

Conner Frank, How and why Abraham Lincoln started the war of Northern Aggression to protect his own political career, www.iahushua.com/hist/lincoln/html

Johnson Ludwell, North Against South/An American Iliad, Columbia 1995

Kelly Martin,  Top Five Causes of the Civil War

McNamara John, Election of 1860 Lincoln to White House, answers.yahoo.com/question

Tilley John, Lincoln Takes Command, Nashville 1991

 

 

 

 

 

Suprime court US.jpg

POLITISKA DOMARE

Det är ett väldigt hallå kring att polska regeringen vill ändra i konstitutionen, så att regeringen kan utse domare till högsta domstolen. Mycket kritik inom landet och från EU. Men har ni tänkt på hur det går till i vår vanligen stora demokratiska förebild USA, då domare ska utses till högsta domstolen?

 Jo, där är det presidenten som utser domarna till Supreme Court of the United States.

Domstolen består av nio domare, som presidenten utser på livstid. Därför var det nu senast mycket oro kring att inte Obama utan Trump skulle utse en ny domare där. Att en majoritet i senaten ska godkänna utnämningen, ändrar inte mycket på det politiska i utnämningarna. Att denna förebildliga domstol är politisk har ju visat sig i ett antal fall, till exempel i den laddade abortfrågan. Men här hemma talas det tyst om hur politiskt dessa domare är utsedda.

 Det som kan förbrylla är att även här i landet utses medlemmarna av högsta domstolen politiskt, det vill säga av regeringen. Sällan hör vi någon debatt kring detta.

Ståhejet i Polen beror på att regeringen medvetet och tydligt gjort det till en politisk fråga med otroligt grov argumentation och ammunition mot oppositionen. Dessutom innebär reformen att alla nuvarande domare i HD ska pensioneras. En viss politisk riktning kan därför direkt få stort genomslag i domstolsväsendet. Detta förstärks av att man också avskaffar Nationella domstolsrådet, bestående av jurister som nominerar domare till HD. I fortsättningen ska parlamentet utse ledamöterna där. Justitieministern ges befogenhet att utse domare i hela rättsväsendet.

Det politiska i val av domare har alltså blivit ovanligt glasklart i fallet Polen.


 

VÃ¥ren 12 221 mini.jpg

TOMTENISSAR PÅ SPÅREN

Vi har flera gånger på väg till Malmö eller till Kastrup, råkat ut för att Öresundståget blir stående på spåret, eftersom obehövliga personer befinner sig där. Har man tider att passa, till exempel flyg ut från Kastrup, är det väldigt irriterande med dessa onödiga stopp. Att det ibland tar så lång tid innan tåget får fortsätta, beror på att polis ska tillkallas och kolla att spåret är fritt från spårsmygare eller självmordskandidater. Varje år dödas ca 90 personer på järnvägsspåren. En del av dessa bedöms vara självmord. Men de flesta är okunniga "tomtenissar" som inte förstår problemet med folk som genar över spåren och hur mycket elände de ställer till med.

Av någon anledning har intrången ökat tre gånger sedan 2011 och de onödiga stopptiderna blivit sju gånger längre, vilket är 2 400 timmar eller hela 100 dygn. Dessutom kostar stoppen 80 000 000 kronor. Jag vet inte varför intrången ökar, men kan gissa att det beror på att vi numera i landet har tusentals människor som kommer från länder där man alls inte har samma respekt för tåg och att gena över spåren är ingen grej för dem. Inget att yla över. Men i det moderna Sverige går säkerhetskrav före sunt förnuft och ett praktiskt förhållningssätt till fenomenet människor på spåret.

Jag tycker det verkar överdrivet att skicka ut polis varje gång någon obehörig är på spåret. Varför inte göra som förr: tuta skarpt och sända farten och därefter passera platsen med låg fart. Det skulle man spara både tid och kronor på och resenärerna skulle bli mindre stressade (den kostnaden är inte inräknad i de 80 miljonerna). Det är ingen poäng att höja bötesbeloppen för olaga inträde på spåren. Detta leder främst till att polisen får mera att göra och förseningarna troligen längre.


Avlopp in absurdum.jpg

 

AVLOPPSRENING IN ABSURDUM

Per Björklunds artikel om avloppsrening (NT v 30) träffar huvudet på spiken. Miljönissarna på Naturvårdsveket och kommunernas miljökontor, tror tydligen att det främst är människotillverkade reningsanläggningar som kan rena våra avloppsvatten. Men i själva verket kan rätt sorts mark, fungera effektivt som reningsfilter, till en helt annan kostnad än dyra reningsanläggningar, som kan kosta upp till 100 000 kronor och mer.

Vi råkade själva ut för okunniga grannar och miljönissarna på miljökontoret i Västblekinge då vi dristade oss till att bygga nytt. En ny reningsanläggning installerades med trekammarbrunn och två infiltrationsdiken på 30 kvm. Detta följde Naturvårdsverkets normer och hade blivit godkänt av miljökontoret om det inte varit för okunniga grannar, som inte förstod vad det var för modern anläggning vi fick. De blev uppskrämda att vi skulle förorena vår gemensamma vattentäkt ca 100 meter uppströms med fallhöj tre meter ner till vårt hus. 15 grannar klagade hos miljökontoret. Där blev personalen oroad och krävde att vi skulle ha, förutom trekammarbrunnen, biologisk rening (markbädd på burk) och en fosforfälla. För att flödet skulle funka, blev vi tvungna att installera en pump, som pumpar avloppsvattnet från markbädden upp i fosforfällan. Det hela kostade ca 100 000 kronor. Etthundratusen, sannolikt helt onödigt, eftersom det är drygt 100 meter till havet och vårt hus ligger på en gammal strandvall av sand. Sand är en effektiv filtrerare och sandfilter för avloppsrening finns att köpa. 


Purin.jpg

PUTIN STIGMATISERAD

SVT dristar sig till att visa Oliver Stones långa intervju med Vladimir Putin. Och genast blir det ett jäkla hallå från dem som inte vill eller kan annat än brännmärka den ryske ledaren. I rysskräckens Sverige kan man räkna med att få opinionen mot sig om man försöker visa en annan bild av Putin än den gängse.  Mats Skogkär använder ett Lenincitat och kallar Oliver Stone "en nyttig idiot i Moskva" (Sydsvenskan 14/8) och SR:s kulturredaktör Fredrik Wadström får enormt utrymme i alla systemmedia för sin sågning av programmet där, som han tycker, Oliver Stone bara jamsar med Putin i fyra timmar. Wadström vill ha ett helt annat program. Fullständigt poänglös kritik! Den typen av program Wadström vill ha, får vi fullständigt tillräckligt av här i landet. Det verkligt intressanta med Stones program är att vi får se och höra Putin som person och inte bara som en aggressiv ledare, som hotar vårt land.

De som vill förmedla bilden av ett farligt ryssland, använder detta för att till exempel hävda att vi bör gå med i Nato (typ liberalen Björklund fd major).Ryssen kommer! Den här typen av skrämseltaktik  är mycket tacksam i Sverige. Men vi behöver bara ta en titt på en karta, som visar USA och Nato utplacering av robotar riktade mot Ryssland, för att se vem det är som är den aggressiva parten. USA och Nato försöker med framgång ringa in Ryssland. Det är dessa inringningsförsök Ukraina och Georgien handlar om.

Den politiskt korrekta uppfattningen i Sverige  är att Putin och Ryssland försöker återta förlorad mark och inte kommer att nöja sig med detta, dvs att bara ha tagit tillbaka Krim, som kufen Nikita Chrusjtjov, han med skon, gav bort till Ukraina (Krim som tillhört Ryssland i hundratals år). Man vill heller inte kännas vid att i fallet Georgien var det president Micheil Saakasjvili som lät sina trupper angripa Sydossetien. Ryssland kom därefter till deras hjälp. Detta visas i Stones program, men den bilden passar inte här i landet. Men hade inte Putin och Ryssland handlat resolut, är det högst troligt att Nato hade stöttat Georgien.

USA och EU ser gärna att Ryssland fortsätter att vara svagt och handlingsförlamat, som på den stora oredans tid under Gorbatjov och Jeltsin. Men Putin och hans regim kom som räddaren i nöden efter Sovjetunionens kollaps. Med metodiskt, systematiskt arbete lyckades de få Ryssland på fötter igen. Arbetare och tjänstemän fick sina löner utbetalda i tid. Sjukvården och administrationen förbättrades och pensionärerna fick åter sina pensioner.

Samtidigt började Putinregimen sätta åt oligarkerna. De höll på att plundra landet genom list, korruption och kriminella åtgärder. Oligarkerna köpte, för en spottstyver eller rent av stal folkets egendom. Chodorkovskij, den slugaste av alla oligarkerna, fifflade genom sin bank Menatep  åt sig det stora statliga oljebolaget Yukos. Putins och hans regims framgångsrika åtgärder väger lätt för dem som bara vill smutskasta Putin och Ryssland. Stones program ger en annan bild och det  hedrar och Axel Arnö på SVT att det sänds.

 


 
gen_22.1.gif