1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 e-mail me


gen_23.1.gif
islam tolerance.jpg

SKA VI VÄNDA ANDRA KINDEN TILL?

 Kristendomen, vilken började som en rebellisk sekt inom judendomen, utvecklades mot alla odds till en världsreligion - den största av alla med 2,4 miljarder anhängare. De första århundradena präglades av otroliga, romerska förföljelser och avrättningar av kristna. På trehundratalet blev det dock statsreligion i romarriket, vilket bidrog till en allt snabbare spridning fram till 600-talet, då Mohammed "ersatte" Jesus och en krigarreligion utan motstycke utvecklades i det vakuum som uppstått då den västra delen av romarriket kollapsade. Sedan dess har islam varit kristendomens främsta rival och fiende. På senare år har detta övergått till ett blodigt krig, där jihadister skär halsen av kristna.

 

"Min Gud! Min Gud! Varför har du övergivit mig?"

Detta är Jesus sista ord i livet, då han hänger på korset på Golgata. Strax efter är han död. Predikaren, som blivit allt populärare i Galiléen, med sitt budskap om jämlikhet, fred och kärlek hade blivit avrättad av judar och romare, som uppfattade honom som ett hot. Det fanns vid denna tid (år 20-30) många förkunnare och predikanter i Palestina, som ville radikalisera den flera tusen år gamla judiska läran. En av dem var Johannes Döparen, som var släkt med Jesus. Johannes var son till prästen Sakarias och Elisabet,  som var släkting till Maria, Jesus mor. Sakarias var son till tempelprästen Barak i Jerusalem.

 

Jesus var ett säreget barn, som bland annat gick till synagogorna för att lyssna på de skriftlärdes diskussioner. När Jesus var i 20-årsåldern undervisades han av Johannes Döparen, som också döpte Jesus. Johannes var medlem av Qumransekten, vilken nämns i Dödahavsrullarna. Johannes hade extrema uppfattningar om hur judarna borde leva sina liv mycket asketiskt, som han själv levde.

 

Efter dopet började Jesus engagera sig för de fattiga, blinda, lama och sjuka. Han blev efterhand en helbrägdagörare, som fick rykte om sig att kunna bota sjuka. Folk började också tala om honom som Messias, den kung och frälsare, som enligt judendomen skulle komma och befria judarna. Jesus utgick från Torah (den judiska bibeln) och speciellt från de tio budorden, som Moses hade fått inristade på stentavlor på Sinaiberget ca 1280 fKr, vid judarnas flykt från fångenskapen i Egypten. Den Gyllene regeln blev central i Jesus förkunnelse: allt vad ni vill att människorna ska göra er, det ska ni också göra för dem.

 

Efterhand samlades en skara lärjungar kring Jesus och han valde 12 att bli hans närmaste. Dessa var först: Simon Petrus, Andreas, Jakob och Johannes. Därefter Filippos, Bartolomeios, Matteus, Tomas, Jakob, Judas, Simon och Judas Iskariot. De var bland annat fiskare, lantarbetare och hantverkare - inga intellektuella. Till en början talade inte Jesus om sig själv som Messias. Men efterhand som han predikade sin kärlekslära och angås kunna genomföra under - särskilt uppmärksammades att han väckte Lasarus till liv - gick han in i den rollen och förkunnade att han var: "vägen, sanningen och livet". Via Jesus kunde rättroende judar komma till himmelriket.

 

Jesus mest omfattande föreläsning är den så kallade Bergspredikan. I den är budskapet en hyllning till de enkla och ödmjuka människorna, mot förhävelse och våld, den Gyllene regeln och bönen Fadervår. Han utnämner också lärjungarna till världens salt och ljus, som ska sprida Jesu lära till världen. När Jesus fick allt större lyssnarskaror, väckte intresse och uppståndelse vart han kom, började de judiska prästerna, till exempel tempelprästerna och översteprästerna i Jerusalem, oroas över att Jesus sekt skulle bli en farlig konkurrent.

 

Palestina var vid den här tid ockuperat av romarna. Ledare för ockupationsmakten fick nu också ögonen på Jesus. Kunde man befara att denne var ännu en upprorsmakare, som kallades judarnas konung och befriare? År 30 blev Johannes Döparen halshuggen efter att han öppet kritiserat ockupationsmakten och Pontus Pilatus. Jesus hade bara verkat som predikant i några få år innan han råkade ut för en sammansvärjning av romare och judiska präster i Jerusalems tempel. Tempelprästerna förargades över att Jesus drev ut månglarna ur templet och genom sin popularitet blev en konkurrent.

 

Vid påsk år 33 kom Jesus och lärjungarna till Jerusalem för att fira påsken, en stor högtid för judarna, då de firar uttåget ur Egypten. Nu slår de sammansvurna till. Jesus och lärjungarna är i Getsemaneparken, då Judas Iskariot pekar ut Jesus för angriparna. Han grips av ett antal judar. Judiska Stora Rådet anklagar Jesus för hädelse. Romarna ser honom som uppviglare. Ett allvarligt brott mot den sk romerska freden och leder till dödsstraff. Till varnagel för andra potentiella rebeller ska han få en mycket plågsam död och de korsfäster Jesus. Han får själv bära sitt kors upp på berget Golgata, där han sedan spikas hast på det. Maria Magdalena, Jesus hustru, är bland de sörjande och det är hon som upptäcker att Jesus grav är tom tre dagar efter hans död.

 

Efter Jesus död och påstådda uppståndelse, bestämmer sig de elva lärjungarna, på uppmaning av Jesus, att sprida hans lära. Men det möter motstånd från makthavare och misstroende pöbel. För nästan alla apostlarna slutar missionen med martyrdöden. Judas Iskariot tar livet av sig. De elva bildar den första församlingen i Jerusalem. Petrus organiserar många församlingar runt om i Mellanöstern och slutligen i Rom. Där blir han korsfäst under kejsar Neros jakt på kristna. Andreas lider också martyrdöden och korsfästes i Sebastopolis. Johannes tar hand om Maria, Jesus mor, och de kommer så småningom till Efesos och organiserar en kristen församling. Det är här begreppet kristendom först myntas. Filippos blir korsfäst i Hierapolis och Bartolomeios i Armeninen. Tomas verkade i Indien och Persien, där han blir mördad. Matteus drar till Etiopien, där han bildar flera församlingar. Även han slutar sina dagar på korset. Simon predikar i Nordafrika innan han också blir korsfäst. Johannes är den ende av lärjungarna som inte avrättas.   

 

Farisén Salus (senare Paulus) förföljer ivrigt och brutalt Jesus anhängare, men efter omvändelsen på väg till Damaskus, blir han en av de mest hängivna apostlarna och troligen den som så att säga grundar kristendomen som sådan, efter brytning med judendomen. Paulus är kanske den som haft störst betydelse för spridningen av Jesus lära. Han var romersk medborgare och hade därmed högre status och friheten att resa omkring och predika. Staden Antiochia, liksom Efosos, blir baser för kristendomen. Simon Ben Kosiba (även kallad Simon Ben Kochba) är en annan mindre känd profet, men som tycks ha haft stor betydelse för att de kristna avlägsnade sig från judendomen.

 

Till en början accepteras kristendomen någorlunda av den romerska staten. Men när anhängarna blir allt fler runt om i det romerska riket, börjar förföljelsen i stor skala och tiotusentals kristna blir avrättade. Detta pågår fram till 300-talet, då kristendomen blir statsreligion i romarriket. Med tanke på att nästan alla lärjungar och andra kristna missionärer råkar illa ut, kan man fråga sig hur det kom sig att kristendomen ändå - mot alla odds - kunde spridas så snabbt i Mellanöstern, Europa och delar av Asien.

 

Anledningar till att kristendomen spreds:

1. Jesus anhängare var hängivna missionärer och reste land och rike kring

2. Efter brytningen med judendomen var kristendomen inte bunden till etnisk grupp. Det var en religion för alla.

3. Kristendomen riktar sig särskilt till fattiga och utsatta människor, som vill ha något att hoppas på. Sådana fanns det många av.

4. Kristendomen har till skillnad mot judendomen inga krav på omskärelse, förbud mot att äta svinkött och andra krångliga levnadsregler. Den har alltså inte en massa formregler.

5. Med tiden kom även vissa romerska medborgare att ansluta sig och detta ökade inflytande och spridning, inte minst pga romarrikets utbredning

6. Det kan uppfattas som praktiskt att bara ha en Gud.

7. Budskapet om syndernas förlåtelse och evigt liv i det härliga Gudsriket var attraktivt

8. Så småningom insåg de som ville ha makt att det är en styrka att ha Gud på sin sida. Kungar och kejsare bestämde då över folkets huvuden att de skulle vara kristna.

 

Den kristna kärleksläran enligt Jesus, har alltså varit under hot i historien, samtidigt som den utvecklats snabbt och fått allt fler anhängare. Men nu är mycket gamla kristna områden och folkgrupper i Mellanöstern och Afrika hårt trängda av muslimska jihadister, extremistiska islamister, som fördriver, mördar och korsfäster kristna. Det trodde vi väl knappast var möjligt för ett tjugotal år sedan. Men i flera länder där militanta muslimer har eller tagit makten är kristna den mest förföljda gruppen. Värst utsatta är de i Somalia, Syrien, Irak, Afghanistan, Saudiarabien, Maldiverna, Pakistan, Iran, Jemen, Nigeria och Mali, men också i ett land som Turkiet.

 

I vissa områden är IS på väg att fördriva och utrota de kristna och vi är tyvärr tillbaka till förhållanden som liknar förföljelserna av kristna under de första århundradena. Det är åter islam och dess krigare som hotar den kristna kärleksläran som Jesus predikade. Och det dög varken då eller duger nu att "vända andra kinden till". Då skär fanatiska, muslimska jihadister halsen av de kristna. Och det är en ynkedom att höra svenska kyrkans främsta representanter säga att vi inte ska göra skillnad på människor och olika religioner. Menar man detta, har man fullständigt tappat den moraliska kompassen.   

RYSSKRÄCKEN PERSONIFIERAD

SD-politikern Ingmar Ögren skriver en debattartikel i NyT vecka 16, och argumenterar för att Sverige ska bli medlem i Nato, eftersom vi har ett ryskt hot hängande över oss. Värdlandsavtalet med Nato är ett bra steg på den vägen. Partilinjen i SD är annars att vi inte ska närma oss Nato och ledningen är kritisk till värdlandsavtalet. Men här har SD en gammal flygingenjör från flygvapnet och i den miljön vet vi mer än väl hur rysskräcken florerar. Ja, det gör den öht i Sverige sedan gammalt och nu har alla Nato-kramare fått vatten på sin kvarn med påståendena att Ryssland på senare tid blivit så aggressivt och hotar omvärlden.

Den här typen av argumentation är mycket tacksam i Sverige, men Jan Milld visar med stor tydlighet, i sin artikel i NyT vecka 18 vem det är som är aggressiv. Vi behöver bara ta en titt på den karta som illustrerar hans resonemang för att direkt inse att det, tvärt emot de flesta svenskas politikers uppfattning, är USA och Nato som är den aggressiva parten och försöker med framgång ringa in Ryssland. Det är dessa inringningsförsök Ukraina och Georgien handlar om.

Den politiskt korrekta uppfattningen i Sverige, med Carl Bildt, Jan Björklund och Mats Hultgren i spetsen, uppbackade av forskare som Wilhelm Agrell,  är att Putin och Ryssland försöker återta förlorad mark och inte kommer att nöja sig med detta, dvs att ha tagit tillbaka Krim, som alkoholisten Jeltsin gav bort till Ukraina. Man vill heller inte kännas vid att i fallet Georgien var det president Micheil Saakasjvili som lät sina trupper angripa Sydossetien. Russland kom därefter till deras hjälp. Hade inte Putin och Ryssland handlat resolut, är det högst troligt att Nato hade stöttat Georgien och det var detta Saakasjvili hoppades.

Ryssvarnarna använder sig av fallen Georgien och Ukraina och den ingrodda rysskräcken i detta land, för att frammana en hotbild mot Sverige. Men så länge inte Sverige går med i Nato, har Ryssland inget intresse av att angripa. Tvärtom uppfattas Sverige som en bra buffert not Nato och det är snarare så att den skjutglade fd majoren Björklunds och hans likars politik som ökar risken för krig.

USA och EU hade gärna sett att Ryssland skulle fortsätta att vara svagt och handlingsförlamat, som på den stora oredans tid under Gorbatjov och Jeltsin. Men Putin och hans regim kom som räddaren i nöden efter Sovjetunionens kollaps. Med metodiskt, systematiskt arbete lyckades de få Ryssland på fötter igen. Arbetare och tjänstemän fick sina löner utbetalda i tid. Sjukvården och administrationen förbättrades och pensionärerna fick åter sina pensioner.

Samtidigt började Putinregimen sätta åt oligarkerna, som höll på att plundra landet och genom list, korruption och kriminella åtgärder, där kontakterna med Jeltsinfamiljen spelade en viktig roll, köpte för en spottstyver eller rent av stal folkets egendom. Chodorkovskij, den slugaste av alla oligarkerna, fifflade genom sin bank Menatep  åt sig det stora statliga oljebolaget Yukos. Inkomsterna från Yukos smusslades undan för att slippa betala skatt. När Chodorkovskij började känna sig trängd av skattemyndigheterna planerade han att sälja Yukos till ett företag i USA. Detta hade betytt att USA fått direkt inflytande över rysk olja. Putin satte stopp för detta, men i Väst har Chodorkovskij framställts som en oskyldig affärsman, som det är/var synd om.

Som sagt, USA och EU ville se ett fortsatt svagt och desorganiserat Ryssland och när man där började få viss ordning på ekonomin, eskalerade skrämselpropagandan i Väst. Nya försök att försvaga landet igen genomförs genom sanktioner och Putin framställs som den nya" Ivan den förskräcklige." Så svenska folket, ta och läs på så får ni kanske en mera nyanserad bild av Ryssland än den som Natomegafonen och före detta majoren Björklund basunerar ut i pari och minut!

Tiggare 1.JPG

BANALISERING AV TIGGERIET

Civilminister Ardalan Skekarabi vill utreda ett eventuellt förbud mot tiggeri i Sverige. Han vill undersöka vilka erfarenheter man har i Danmark, Norge och London. Tanken är förankrad hos statsminister Stefan Löfven (SVT 18/8). Frågan är uppenbart känslig. Bara tanken att utreda förbud mot tiggeri, har utlöst en intensiv debatt, med mycket skilda åsikter från vänster till höger. Och i mitten är man splittrad. Men argumentationen är ibland beklämmande svag.

"Att be om hjälp kan aldrig vara olagligt." säger ledare i Aftonbladet (20/8). Ledare i Sydöstran "Det måste alltid vara främmande för en socialdemokratiskt ledd regering att slå på de människor som redan ligger."(20/8) Men det är ju inte alls detta problemet gäller.

Idag vet vi att tiggeriet - framförallt av romer från Rumänien och Bulgarien - delvis är organiserad av kriminella landsmän och/eller förtryckare i den egna gruppen, som tar betalt för att tiggare ska få använda vissa populära platser (framförallt i storstäderna).

Tiggare bryter inte sällan mot lagen och stannar här mer än de lagliga tre månaderna enligt EU-lag. Den fira rörligheten inom EU bygger på att folk ärligen försörjer sig genom eget arbete - inte genom att tigga.

Vissa tiggare ockuperar platser där de bosätter sig provisoriskt utan rimliga sanitära förhållanden. Trots att detta är olagligt, har det visat sig mycket svårt för myndigheterna att avhysa ockupanterna. Tiggeriverksamheten generera också trafficking och annan kriminalitet, typ stölder.

Vissa debattörer säger att förbud är ingen lösning på fattigdomsproblemet. Nej, självklart inte! Men det problemet måste lösas på plats i Rumänien och Bulgarien. Det finns minst två miljoner romer i Rumänien och många är fattiga. Men man kan ju föreställa sig hur det skulle bli om mängder av dem kom hit för att tigga. Idag är de några tusen och det märks.

Det finns utvecklingsprogram i Rumänien och Bulgarien för romer (bla finansierade av EU), men en del av problemet är att tiggarna tjänar mera på att tigga här i landet än att arbeta där hemma. Vanligen ca 300 kronor om dagen.

Hur som, är det i deras hemländer problemet med marginalisering, förtryck och fattigdomen måste tacklas. Detta har också de flesta som sysslar med hjälpverksamhet förstått och varje hjälporganisation med självaktning har nu projekt för romer i Rumänien och Bulgarien. De givmilda människor här i landet som ger tiggarna pengar borde reflektera över detta och istället ge sina slantar till hjälporganisationer på plats och inte genom sin givmildhet - och samvetsfrid? - hålla tiggarna kvar i en tiggartillvaro.

Här är några länkar där du kan informera dig om aktuella utvecklingsprojekt för romer i deras hemländer: https://www1.svenskakyrkan.se/p220

http://hjartatillhjarta.se/projekt-team-roma/

http://www.sos-barnbyar.se/sos-nytt/varlden/barn-som-behover-hjalp-att-dromma/

http://www.samhjalp.se/om-sam-hjalp

.equmeniakyrkan.se/var-mission/kyrkan-i-varlden/migration-och-mangfald/projekt-for-stod-till-romer-i-rumanien

 

Före jihadistattacken.jpg

KRIMINELLA ISLAMISTER SLÅR TILL IGEN

Nu händer det igen. Mohamed Lahouaiej Bouhlel, en islamist med kriminell bakgrund - våldsbrott och stölder - använder den till synes enkla metoden  (jfr med att tillverka bomber och slinka förbi säkerhetskontroller) att meja ner mängder av flanerande människor på nationaldagen i Nice. Ett åttiotal döda och mer än 200  skadade, varav 52 mycket allvarligt, innan polisen stoppade massakern.

 

Det är dags att benämna dessa islamistiska jihadister för vad de är: kriminella individer. Själva kallar de sig "heliga krigare", som genomför jihad, ett religionskrig mot de otrogna. Men de är inga krigare, utan ett kriminellt slödder, som inte kan mycket om islam och knappast läst koranen. Vissa amerikaner - med George W Bush i spetsen - säger att de genomför ett krig mot terrorismen och militanta islamister i al Qaida och IS. Men detta är precis vad dessa kriminella vill. Det stämmer väl med deras självuppfattning som heliga krigare.

 

Vi har gjort misstaget - även jag - att spela med i al Qaidas, IS:s, Nusrafrontens (Jabhat al-Nusra), Boko Harams med flera islamistiska terrorgruppers dödliga falskspel. Men det har nog för de flesta, som följer nyhetsrapporteringen, gått upp att dessa terrorister  är kriminella individer, med ett kriminellt förflutet. Därför ska de hanteras som sådana och det är utmärkt att vi äntligen genom lagstiftning formellt kriminaliserar deras verksamhet på alla plan.

Se vilka som genomförde attackerna mot Charlie Hebdo i Paris (07.01.15). Det var de kriminellt belastade Said och Cherif Kouachi, som satt i fängelse tillsammans med Coulibaly. Ett par dagar senare angriper Ahmedy Coulibaly en kosherbutik och dödar flera judiska kunder. Tidigare (mars 2012) i Toulouse och Montanban dödar Mohammed Merah (som suttit i franskt fängelse och där radikalisetats) tre franska soldater och kort därefter tre elever och en lärare i en judisk skola.  I november blir det ännu värre då terrorister står till mot flera platser i Paris och dödar 130 människor. Ledaren heter Abdelhamid Abbaoud, som suttit inne i tre olika fängelser för kriminella handlingar.

I mars i år slog banditerna till mot flygplatsen och tunnelbanan i Bryssel, dödade 35 och skadade 300 människor. Attentatsmännen var bröderna Ibrahim och Khalid el-Bakraoui, (bröder med en gedigen brottskarriär med bankrån, stölder, etc) Osama Krayem, Najim Laachraoui och Mohamed Abrini, mer eller mindre kriminella (Khalid dömd till tio års fängelse). Alla ingick i samma gäng och planerade attentatet. Larossi Abballa (två år i fängelse) i Magnanville Frankrike, som dödade en polis och hans hustru.  

IS har uppmanat sina anhängare och sympatisörer att på egen hand genomföra vilka slags terrordåd de kan komma på, "Den minsta attack du kan genomför i fiendens hjärta, betyder mer för oss än om du vore här med oss.......... vi önskar att vi vore i din ställning, så vi kunde bestraffa korsfararna dag och natt." meddelade talespersonen Abu Muhammad al-Adnani på Twitter den 22.06.16.

 

 Ja, ju otrevligare desto bättre! Detta är en sataniskt finurlig strategi, som vi har mycket svårt att hantera. Bara i Frankrike finns 10 000 misstänkta eller potentiella terrorister. I Sverige finns 300. Det är helt omöjligt för polisen att kontrollera alla dessa misstänkta och nya kommer till, bla via flyktingströmmarna.

Terroristerna har flera strategier och när de nu är hårt trängda i Syrien, Irak och Libyen försöker de öka trycket på människorna i västvärlden genom krismaximering, som ska göra oss vettskrämda (jag har egen erfarenhet av att muslimer tror att vi i väst är fega stackare, som inte kan försvara oss) och/eller att vi slår tillbaka så hårt att det kan kallas övervåld och skoningslöst och de uslingarna kan framställa sig själva som martyrer (och kanske inbillar sig att de kommer till himlen).

Vi kommer inte att ha någon möjlighet att via polisinsatser och rättsskipning komma åt den här typen av kriminella terrorister. Det betyder inte att vi inte ska försöka med alla medel - och vi ska vara tacksamma att fransk och belgisk polis slagit till mot ett band av terrorister, som planerade terrorattacker mot fotbollsmatcher. Men detta måste kombineras med en mobilisering av lokalsamhällena. Det får vara slut med jamsandet kring islamofobi, förespeglad rasism, religionsfrihet (vilket tillåter fanatiska, uppviglande imamer  och andra predikanter att dväljas i dessa ljusskygga moskéer och liknande) och den välmenande, humanistiska toleransen mot allt detta som är främmande i vår kultur.

Men nu för tiden är vi illa ute, eftersom detta land leds av välmenande liberaler, som inte vill eller kan förstå vilket hot som hänger över oss. Den politiska flatheten spiller över på en rad strategiska myndigheter, vars agerande kan bli helt korkat. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor har nyligen gett Sveriges förenade muslimer 500 000 kronor med syftet att motverka islamofobi. Detta ger man till en islamistisk organisation som är känd för muslimsk extremism och stöd till islamistiska terrorister. En ökänd bosnisk jihadist från IS sökte asyl i Malmö och mot polisens vilja - som ville utvisa mannen direkt - tog pellejönsarna på Migrationsverket hand om mannen. Det är sådant flum som gör vårt land utsatt i denna svåra tid.

Men mot detta ska vi sätta mobiliseringen av lokalsamhällena, vilket innebär att vi alla blir på alerten - det gäller inte minst dessa muslimska grupper och lokalsamhällen - mot det som andas salafistiska, wahhabistiska och islamistiska preferenser och tankegods. Detta bör vi ta itu med genom den informella sociala kontrollen som kan utvecklas i det nära sociala samspelet människor emellan. Det handlar inte om att ange eller kalla in polisen. De redan kriminella är svåra att fånga in om omvända. Men det handlar om att genom den informella sociala kontrollen i det muslimska lokalsamhället, på ett tidigt stadium observera och tillrättaföra ungdomar på glid bort ifrån ett sas normalt, moraliskt och ansvarstagande liv i den sunda gemenskapen. Det är ju bla här det brister, inte minst eftersom de i Sverige och Europa lever i splittrade lokalsamhällen och grupper. Men det finns knappast något mera effektivt än att primärgruppen själv på ett tidigt stadium resolut tar hand om sina avvikare.

 

Kajaker.jpg

SISTA FÄRDEN

Bleke. Västra Torsöviken ligger spegelblank. Sommarkväll med växlande molnighet. Vackra, vita sommarmoln ute över havet.

Jag har inte paddlat min havskajak på två somrar. Det beror på höftproblem. 15:e december fick jag en ny höftled. Det har alltså gått drygt ett halvår. Idag är det dags att pröva om det går att komma ner i sittbrunnen på kajaken och ta sig en paddeltur.

Det har börjat växa mossa på kajakens undersida. Rullar ner kajaken på kanotvagnen till "Hermans krig" vid havet. Det är inte långt. Halkar vid iläggningen, men faller inte i vattnet. Bara lite blöta byxor. Det är ovanligt högt vatten idag.

Fortsatt problem att komma ner i sittbrunnen. På vippen att vurpa, men kommer i med viss ansträngning. Får  fatt i paddeln och glider iväg.

Känns aningen instabilt att paddla kanoten. Har uppenbarligen blivit lite rostig på gamla dar. Men efter en stund känns det bra. Vi - kanoten och jag - glider ljudlöst fram över den blanka vattenytan. Solen speglar sig i havet. Mycket vacker kväll!

Grönskimrande dyningar kommer sakta rullande och lyfter rytmiskt upp kanoten, en efter en kommer dyningarna utifrån havet. Kanske från någon större båt långt ute under horisonten.

Det behövs inte mycket vatten under en kanot för att ta sig fram. Efter "Vrihallarna" och "Karet" går vi till "Aset" och genom den smala passagen in i "Munkahålet". Korna står på strandängarna och glor nyfiket. Vad är det där på vattnet? Med högvatten går det att paddla långt in i "Munkahålet".

Ut igen, utan missöden med krock på förrädiska stenar, som inte syns. Passerar "Kattakrigen" och "Gäddekrigen" och smyger genom den mycket smala passagen in i "Horahålet". Ingen hora syns till, men ännu fler kor och en stöddig tjur betraktar oss från strandkanten.

På väg mot "Sharvagattet" ser jag en havsörn på en sten i vattnet. Verkar inte rädd, eller förstår sig inte riktigt på en kajak. Först då vi är på 20 meters avstånd lyfter den. Havsörnar är verkligen stora, mäktiga fåglar. Grågässen i "Sharvagattet" blir förskräckta och lyfter i flock, skrikande för full hals. Utanför "Flintskärvet" guppar hundratals grågäss på vattnet. Strax lyfter alla på en gång, med ett unisont skrikande, som rullar fram över havet, ända in till Torsö. Havet kokar.

Vi vänder tillbaka genom "Sharvagattet", nu med solen i ögonen. Hur ska man då kunna se om där är några stenar? Solen står lågt och lufthavet kommer i rörelse. Slut med det spegelblanka. Paddlar ut över Västra Torsöviken, för att gå tillbaka till "Hermans krig" Men får kalla fötter med tanke på avstigningen. Det gick till nöds att komma i sittbrunnen, men hur blir det att komma upp? Nog bästa att istället gå in på grunt vatten vid "Kronosanden".

Kajaken landar vid sandstranden och jag ska kliva ur. Men det går inte att komma ur. Måste med hjälp av armkraft trycka låret mot bröstet och vinkla underbenet nästan parallellt mot lårets undersida, för att få ut ett ben på utsidan av kajaken. Förr var detta inte något jag behövde reflektera över. Jag klev ur sittbrunnen hur enkelt som helst. Men nu är den för trång! Sittbrunnen är helt enkelt för liten och jag kommer inte ur. Anstränger mig till det yttersta för att pressa vänsterbenet över kanten på sittbrunnen. Skalar av en del skinn på smalbenet mot plastkanten och fastnar halvvägs uppe. Blodet rinner. Och! Och, vi vurpar. Kajaken slår runt och jag kastas ut.

Ur kom jag och kajaken är full med vatten. Skorna har flutit iväg tillsammans med paddeln. Genomvåt funderar jag på om detta kanske var sista färden med den älskade kajaken?

Sorg i hjärtat. Höfterna värker. INTE roligt att bli gammal!



 
gen_22.1.gif