1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 e-mail me


gen_216.1.gif

3. Åsiktspolis

017.jpg

SVERIGE HAR FÅTT EN ÅSIKTSPOLIS

När lagens väktare vill kasta pingstpastor Åke Green i fängelse för hans torgförda åsikter om homosexualitet, ger det signaler om att något radikalt håller på att hända med yttrandefriheten. Inte sedan andra världskriget har vi så tydligt kunnat se att vi har en åsiktspolis. Pastor Green fördömde i hårda ordalag homosexualitet och kallade det en sexuell abnormitet och cancersvulst på samhällskroppen. Tingsrätten dömde Green till en månads fängelse för hets mot folkgrupp. Göta hovrätt frikände, men överåklagare Alhem har överklagat till Högsta domstolen.

Förutsättningarna för detta mål är att politikerna i riksdagen beslutat att homosexuella är en folkgrupp och lagt till detta i Brottsbalken (16 kap 8§) om hets mot folkgrupp. Man definierar alltså en ”folkgrupp” utifrån medlemmarnas beteende. Den intellektuella skärpan hos lagstiftaren kan ifrågasättas. Med deras logik lär det finnas många hittills okända ”folkgrupper” i landet. Pastor Greens ordval verkar stötande för många. Men det finns traditioner hos religiösa predikanter att uttrycka sig drastiskt, tex inom Pingstkyrkan, Livets ord och lestadianerna. Ett intressant förhållande är hur det kommer sig att de stora religionerna varnar för, avråder och fördömer avvikande sexuellt beteende som homosexualitet.

Pastor Green kunde valt ett ännu tuffare citat från bibeln. I apostel Paulus brev till de kristna i Rom skräder han inte orden: ”… Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse….. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden.” (sid 141-142 i nya Bibeln) Detta är naturligtvis ett tänkesätt som är oss främmande idag. Men vi kan ändå fråga oss hur det kommer sig att de levnadsregler som de stora religionerna hävdar, så tydligt varnar för sexuell abnormitet? Levnadsregler som funnits i ett par tusen år kan kanske inte bara avfärdas som gammal bråte. Det är i detta sammanhang som det blir intressant att en politisk församling, dvs riksdagen, kan tro att man genom sina beslut upphäver en tusenårig moral. Det speglar övermod och hybris. Dessutom visar det vart politiken och den auktoritära staten är på väg. Politiker vill ersätta moralen med sina egna regler, nedfällda i lagar. Polis och domstolar ser till att de efterlevs. Detta är överhetens sätt att tvinga fram ett visst beteende, medan moralen är grundad i människors historiska, dagliga, sociala samspel.

De professionella lagtolkarna är inte sena att använda sitt nya vapen och döma människor för deras felaktiga åsikter. De talar i egen sak och hävdar att lagen står över moralen. Men detta är inte entiteter av samma kvalité. Lagen är något ganska ytligt och tillfälligt jämfört med moralregler. Det som en politisk församling beslutar idag kan en annan riva upp i morgon. Moralregler rivs inte upp. Det är inget djärvt påstående att en stor majoritet av medborgarna i Sverige och Europa anser att homosexualitet är en sexuell avvikelse, en abnormitet. Om man uppfattar den som skadlig, farlig eller inte kommer nog an på situationen. Det är komplicerat när människors sexuella beteende får starkt genomslag i deras handlingar. De senaste årens förändringar i myndigheternas syn på homosexualitet har väckt oro och ute i Europa undrar man vart vi är på väg, när vi legitimerar extrema samlevnadsformer.

Allt sedan Aristoteles har visa personer sagt att ett samhälle fungerar bättre om medborgarna undviker ytterlighetsformer i livsstilar. I bibeln och andra visdomsskrifter varnas för liderlighet, skörlevnad och otukt, som när det får breda ut sig, kan hota samhällsmoralen. När pastor Green säger detta i en predikan, vill lagens väktare sätta honom i fängelse. Vi har fått en ny åsiktspolis. Värre blir det då kontrollstaten nu snabbt utvecklas under socialdemokratisk ledning. Under föregivande att vi hotas av terrorister och ligor, haglar förslagen från Bodström hur staten på kommunikationernas olika områden ska övervaka oss. Farhågor finns att vi är på väg mot Orwells skräcksamhälle.

Alf Ronnby

Bilen

BILEN I VÅRA HJÄRTAN

I miljödebatten får bilen klä skott för mycket skitprat. Miljöfundamentalister och andra miljöfanatiker tycks tro att bilen är djävulens verk, för att åstadkomma så mycket elände som möjligt i världen. Det finns också en del mera sansade politiker, som ändå har ett gott öga till bilen. Därför försöker de på många sätt bekämpa bilismen, bland annat genom att skatt läggs på skatt och ännu mera skatt (accis, moms, bilskatt, energiskatt, förmögenhetsskatt, förmånsskatt, osv) så att mera än halva kostnaden är skatter.

I Stockholm ska biltullar införas för att ytterligare mjölka bilisterna på skattepengar. Trots dessa politikens plågoris, fortsätter folk att köra bil, även då kollektiva transportmedel är tillgängliga. Inte heller moralpredikningar eller propåer om det politiskt korrekta tycks få bilförarna på bättre tankar. Ja, inte ens trängsel, köer, hindrande trafikregleringar, brist på parkeringsplatser, lapplisor och skyhöga parkeringsavgifter har fått bilismen att minska. Tvärt om, blir det bara fler och fler bilar på våra vägar och gator. Bilen har blivit allt populärare också hos kvinnorna. År 1972 hade vi ca 2,5 miljoner personbilar i trafik, 18 procent ägda av kvinnor. 2002 hade vi fått 3,3 miljoner personbilar på vägarna, 33 procent ägda av kvinnor.

I år har ca 26 000 bilar nyregistrerats per månad. Det finns ett 30-tal bilmärken och oändligt många modeller att välja mellan. En miljon kör Volvo, en halv miljon Saab och Volkswagen och ca 300 000 Ford och Toyota. Det bilhatare och klåfingriga politiker inte har fattat, är att bilen långt ifrån bara är ett transportmedel. Nyligen visade en undersökning att en stor majoritet av boende i innerstan i Stockholm, Göteborg och Malmö – som man kunde tro inte behöver bil – valt att skaffa bil.

En ökad frihetskänsla var den främsta motiveringen för bilen. Bilen har många funktioner och kulturella innebörder. Den har stor betydelse i vardagslivets rutiner och ritualer och är med till att strukturera våra liv. Bilen är en mötesplats för familjemedlemmarna, där dagens frågor kan avhandlas. Ibland är den ett förhandlingsrum, där parterna inte bara kan resa sig och smälla igen dörren. Bilen är en plats för vänskap och kärlek. Hur många unga människor har inte haft sina tidiga kärleksupplevelser i bilen! Inte sällan är bilen ett rum för eftertanke och reflektion, en mental förberedelse inför dagens aktiviteter eller bearbetning av dess händelser. Den är en plats där man avnjuter musik, intressanta radioprogram och talböcker.

Få rum i det vanliga hemmet kan konkurrera med bilen om den perfekta akustiken för musikupplevelsen. Bilen är ett rum för affärsuppgörelser och diplomati. Den är en mötesplats, en arbetsplats, ett matställe vid en drive-in-bar, en biosalong med bekväma stolar där man inte behöver trängas med grannen och få popcorn i knät, ett rökrum i all avskildhet, en sovplats om det behövs och ett kärleksnäste. Bilen gör det möjligt att ta gamla mamma och pappa till minnenas platser. Den ger intryck och upplevelser då vi färdas genom landskapet och den gör det möjligt för oss att vara hjälpsamma. Någon gång är den en räddare i nöden. Bilen ger oss fartupplevelser, vilket är en stimulerande kick i vardagsmonotonin. Varför kör de flesta långt över hastighetsgränserna på våra landsvägar och motorvägar? Ja, inte är det för de minuter man vinner på detta! Nej, det finns en slags ljuvhet i att ratta en modern bil, trycka gasen i botten och känna att gekrafterna trycker en bakåt i stolen - upplevelse av en förening mellan förare och bil.

Bilen har på flera sätt också ett symboliskt värde. Den kan – beroende på vad det är för slags bil – utstråla framgång och makt, rikedom och flärd, god smak och provokation. Bilens ägare förlänas status av något slag. ”Säg mig vad du har för bil och jag ska säga dig vem du är.” Stadsjeepens popularitet beror ju inte på att man verkligen behöver en jeep för att ta sig fram i staden. Bilen är en del av förarens image, vem man gärna vill ge intryck av att vara. I bilen kan man avreagera sig, åtminstone om man kör utan passagerare. Man kan kalla andra bilförare för idioter, eftersom ingen hör en. Man kan låtsas man är Caruso eller Elvis. Lyssna på det otillåtna och peta sig i näsan utan att någon reagerar. På semestern ger bilen familjen möjlighet till gemensamma upplevelser, upptäckter och samvaro. Barn berättar gärna om hur de fått vara med och uppleva nya världar tack vare familjebilen. Den är ett praktiskt redskap för att dra husvagnen, båttrailern och släpvagnen. I en del familjer är bilen ett bruksföremål och i andra en kär familjemedlem som vårdas och pyntas. Dessa oceaner av biltillbehör vi finner hos Mekonomen, Bildelsspecialisten, mfl, har en given marknad. Bilen är en fantastisk uppfinning som förändrat världen mer än det mesta. Att byta bil är inte bara att byta till ett nytt transportmedel. Det är en hjärtesak.

Alf Ronnby

Kriget

KRIGET OCH DEN AUKTORITÄRA PERSONLIGHETEN

Varför för vi människor krig mot varann? Varför krigar män? Det är ju nästan bara män som engagerar sig i detta dödande av människor. Krig är en mycket ociviliserad och föga intelligent verksamhet, som det ligger något djupt oanständigt och omoraliskt över. När ärkebiskop KG Hammar påpekar detta och fördömer bombningarna av Afghanistan, blir moderatledaren Bo Lundgren och hans stridbare vapendragare Gunnar Hökmark upprörda och begär hans avgång. Hur ska vi förstå detta? Är de som så många andra ledande män för kriget? Annars hade det väl varit rimligare att de stöttat KG Hammar?

Kriget är ju ett helvete! Det behöver man inte vara ärkebiskop för att inse. Kriget är inte bara en kamp mellan jämlika män, som själva gett sig in i kampen. Varje krig drabbar civilbefolkningen. Det moderna i högre utsträckning. Femtio procent av de dödade under andra världskriget var civila. I vietnamkriget 70 %. Hur många blir det i Afghanistan? Ett sätt att försöka förstå USA:s böjelse för att använda våld för att nå sina mål, kan vara att studera den auktoritära politiska kulturen som dominerar där. Tvärtemot vad president Bush sa, att ”vi är ett fredligt land”, är USA en nation som präglas av aggression både inom landet och i förhållande till omvärlden.

USA har sedan andra världskriget varit i krig med 20 stater. Den auktoritära politiska kulturen sätter sig själv i högsätet i kraft av sin överlägsna styrka och beredskap att använda hot och våld för att driva igenom sin vilja. ”Right or wrong, it’s my country!” I den amerikanska ledningens självbild ingår uppfattningen att man är centrum för hela globen, med lösningar för hela världen. Man är sig själv nog och struntar i internationella överenskommelser som inte gagnar egna intressen. Egentligen föraktar man FN, som en ineffektiv diskussionsklubb. Men just nu kan den vara bra att ha för att legitimera angreppen på Afghanistan.

Den auktoritära politiska kulturen kännetecknas av att man föraktar svaghet, ömkande humanism, förstående förhållningssätt och intellektuell problematisering av komplicerade förhållanden. Handlingskraft är mycket viktigare än rättvisa. Att ifrågasätta bombningarna och analysera terrorismens orsaker, ses som stöd för terrorismen. Det gäller att visa beslutsamhet, fasthet och styrka. Man moraliserar och fördömer dem som inte ställer upp i ledet. Krav på rättrogenhet är: ”antingen är ni med oss i korståget mot terrorismen (så som vi vill ha det) eller så är ni emot oss”! säger Bush gång på gång. Motståndaren förenklas, hånas och förklenas: ”dessa fega ynkryggar!” ”Vi ska röka ut dem ur deras hålor, få dem att springa för sina liv!” ”Vi ska jaga dem utan pardon tills vi tar dem levande eller döda”. Bilden av denna ohyra, som vi till varje pris ska utrota, kan väl knappast gälla människor? Nej, just så är det när vi ser bombandet, dödandet och förödelsen bland talibanerna och pasthunerna! De är knappast människor.

Självbespeglingen och chauvinismen i dagens USA tar sig för en europé nästan komiska uttryck, när man draperar sig i den amerikanska flaggan. Men samtidigt reflekterar detta något av supermaktmentaliteten: att dom jävla terroristerna kunde! Att dom vågade ge sig på oss!! Nu ska de verkligen få smaka på sin egen medicin mångfalt! Och alla andra också som har något som helst samröre med dem. I denna kultur – och vi i Europa tillhör den också själva – utvecklas den auktoritära personligheten. I USA blir den bara så mycket tydligare att den tom kan te sig som en karikatyr. Den auktoritäre förväntar sig att andra godtar den ordning som han bestämt. Andra ska underkasta sig och lyda och helst själv uppfatta att detta är rätt och nödvändigt. Vi pojkar får redan från början lära oss av våra fäder att underkasta oss och lyda. Lydnanden ska vara en del av vår självförståelse. Barnet förstår sig själv genom de från fadern inlärda beteendemönstren och begreppen.

Men vi får också lära oss att aggressivt beteende gentemot konkurrenter är påbjudet och lönar sig. Det är ett sätt att få igenom sin vilja. I kampen för livet har den starke och aggressive vunnit. Kanske sitter det i generna som befrämjas av vår kultur, med stark betoning av konkurrens, tävlan och segerns sötma. Den auktoritära personligheten har ofta ett dubbelt förhållande till auktoriteten: underdåninghet uppåt och förkastande och dömande neråt. Är det så vi känner igen statsminister Göran Persson? I ilskan och upprördheten över de lömska, ondskefulla terrorangreppen på USA, har han varit beredd att helhjärtat stödja varje åtgärd USA vidtagit.

Göran Persson är alltså för kriget och som statsminister uttrycker han den svenska statens ståndpunkt. Det är rätt att döda och ibland mer rätt än annars, när man har med sådant slödder att göra som talibanerna. Dom ska inte komma här och hota vår civilisation och den främsta symbolen för denna. Detta är oerhört! Därför är det rätt och riktigt att svara med samma medel mot den avskyvärda talibanregimen. Att FN, som ska vara fredens organ, har accepterat kriget är inget försvar, men en moralisk katastrof!

Alf Ronnby

Webbalf1.JPG

Malmö som varumärke

MALMÖ SOM VARUMÄRKE

 

 

Blickarna riktas mot Turning Torso, symbolen för framtiden. På lördag invigs Malmös nya skyskrapa. Det markerar slutet på industriepoken och arbetarstaden. Nu är det entreprenörer, ingenjörer, finanskapital och servicefolk som ska vara drivkraften i näringsliv och ekonomi. De som tröttnat på villagettona i Staffanstorp, Vellinge och Falsterbo ska lockas till det postmoderna Malmö. Staden ska bli modell för informationssamhället, den urbana mötesplatsen för snille, smak och framgång. Uppseendeväckande, imageskapande landmärken, högteknologisk kommunikation, nysocial strukturering och postmodern geometri, kryddas med festivalstadens olika coola arrangemang. Här kan den självmedvetna medelklassen ständigt få nya upplevelser och identitetsskapande projekt. Internationell uppmärksamhet, skrytreklam och pris för ”världens bästa bostadsbyggande”, ingår i konceptet. Varumärkessymbolen Turning Torso ska här liksom Big Ben i London, Eiffeltornet i Paris och fd World Trade Center i New York bli dragplåster. Den socialdemokratiska arbetarrörelsen hade sin vagga i Malmö, med August Palm och Axel Danielsson. Folkhemmets mest kände arkitekt Per Albin Hansson kom också från Malmö. Folkhemsidéerna skulle i Malmö omsättas i det funktionalistiska stadsbyggandet. Här skulle rivas för ljus och luft.  Bort med all gammal bråte och sådant som påminde om sämre tider och låg bostadsstandard. På 1960-70-talen sker den stora omgestaltningen av staden, ledd av förgrundsgestalter som Eric Svenning, Oscar Stenberg och Nils Yngvesson. Slut på den gamla tidens hopblandning av funktioner. Istället skapades ändamålsenligt byggande i zoner för industri, handel, offentliga byggnader och bostäder.

 

Den industriella produktionen av bostäder i större sammanhängande bostadsområden, med ett fåtal hustyper, gav stora ekonomiska fördelar och möjligheter till massproduktion av nya bostäder. I miljonprogrammet skulle ”projekten ha en hög grad av enhetlighet” (enl bostadsminister Johansson) Det skulle vara exakta och effektiva metoder i utformning och byggande, fyrkantighet och räta vinklar. Rosengård – som liknar Le Corbusiers modell för framtidsstaden – och hennes systrar byggs ut runt Malmö city. Stora, fristående byggnadsblock, glest placerade, pekande mot himlen i gränslösa förortsrum. Malmö växer med ca 4000 invånare per år. Detta är den industriella kollektivismens guldålder.

 

I stadens centrala delar får brutalismen härja tämligen fritt. Det rivs på Väster och det rivs på Öster, men den verkliga storstädningen sker i Lugnet. Här lämnas inget av fattigidyllen till eftervärlden. Tidens stil var viktigare än platsens och dess historia. Vi får en uniform bebyggelse i stenstaden. Den för tiden rationella planen segrade. Vid Triangeln skapas ännu ett symboliskt landmärke efter Kronprinsen. Tanken var väl att hela Triangeln skulle bli en galleria. Den blev lite mindre. I många svenska städer, där socialdemokraterna drev sin brutalism till fullo, revs hela innerstadskvarter, gamla fina hus, för att lämna plats åt betonglådor för Domus och EPA. Stordriften tar över. Närbutikerna försvinner och innerstadsmiljöerna blir sterila. Konsumismen gör sitt intåg på allvar. I Malmö faller det superfunktionalistiska stadshuset helt i glas, på att socialdemokraterna inte regerade suveränt. Det hade varit något för dagens Malmö.

 

Inom socialpolitiken och det statssocialistiska paradigmet finns också en slags funktionalism. Genom att bygga det starka samhället, med en omfattande statlig verksamhet, som på många områden griper in i det civila samhället och lägger förhållandena tillrätta, ska vi få en funktionell samhällsordning. Sociala problem och avvikelser beror huvudsakligen på bristande planering och organisation. Statens reglerande och omhändertagande hand skapar ordning och trygghet. Socialstaten sluter sina undersåtar i sin fasta famn.

 

Nu är det en annan tidsanda och nya arkitekter. Med den huvudlösa gestalten, pekande mot skyn och oändligheten, vill Malmö få en plats i historien, som modell för framtidsstaden. Den politiska ledningen, som kanske drabbats av storhetsvansinne, skapar sina monument och ett varumärke för Malmö, helt i linje med postmodern kapitalism.

 

Alf Ronnby

 

 

 

Slutet?

SLUTET PÅ VÅR HISTORIA?

År 2029 är det stor risk att en asteroid kolliderar med jorden, enligt astronomiska observationer. Den 14:e juli 2002 strök en asteroid förbi jorden på mindre än en tredjedels avstånd till månen. Astronomerna upptäckte inte asteroiden förrän den passerat. Vi har hört det förut: ”den stora kometen” är på väg mot oss! Men för det mesta har det gått bra, av ett speciellt skäl. De flesta asteroider och kometer missar oss, som väl är. Men inte alltid. Inte mindre än fem gånger i jordens historia har vi träffats av kringflygande himlakroppar, som utplånat 90 procent av alla djur och växter.

Det hände senast för 65 miljoner år sedan. Det var då som dinosaurierna gick under och däggdjuren fick sin chans. En tio kilometer stor asteroid slog ner i Mexikanska golfen och där finns en 200 kilometer stor krater på havsbotten. Dess kraft var större än alla jordens atombomber tillsammans. Skulle vi träffas av en stor asteroid, skulle sannolikt att människor och de flesta djur och växter försvinna. Det är inte bara skrock, myter eller hysteri att det finns allvarliga hot från rymden. BBC har ett par gånger i år rapporterat att astronomer upptäckt en asteroid som är på kurs mot jorden. En mera allmän medvetenhet om hotet från rymden spreds 1994. Den sommaren träffades Jupiter av kometen Shoemaker – Levy. Den slog ett hål i Jupiter större än jordklotet. Upptäckarna och andra astronomer kunde följa händelsen i teleskop och den filmandes.

Nu har astronomer också upptäckt att kometen Swift Tuttle befaras kunna träffa jorden år 2126. Uppdykande kometer och asteroider har många gånger i historien förebådat olycka och till och med jordens undergång. Halleys komet är en av de mera kända. Det var Edmund Halley som 1682 upptäckte den och kunde förutsäga att kometen skulle dyka upp 1758. Det gjorde den också. Senare har man räknat ut att den var som mest lysande 1066 och i England befarade man då stor olycka. Mycket riktigt invaderades England av normanderna senare detta år. 1910 skapade Halleys komet stor oro i den moderna världen och kallades ”den stora kometen”, som skulle leda till jordens undergång. Det rapporteras att folk blev mera gudfruktiga.

Jorden har många gånger träffats av kometer och asteroider och det finns mer än 150 tydliga nedslagsplatser på land. I Sverige är sjön Mien i Småland och Siljansringen sådana avtryck från infallande himlakroppar. En av de mera imponerande är den stora Barringerkratern i norra Arizona. För cirka 25 000 är sedan slog en 30 meter stor meteorit ner där och bildade en krater som är 1 200 meter i diameter och 180 meter djup. Eftersom den ligger i ett halvökenlandskap, syns den fortfarande mycket tydligt. Kratern Upheaval Dome i Utah är 1 500 meter bred och 500 meter djup. Asteroiden som slog ner där hade en diameter på 100 meter. Kometnedslaget på Jupiter 1994 gav inspiration till filmen Armageddon (den sista striden) 1998. Katastrofen undviks genom människans insats. Ett omfattande forskningsprogram har inletts för att kartlägga alla himlakroppar som kan hota jorden. NASA har en webbsida där det rapporteras om jordnära asteroider. Astronomerna har beräknat att det finns cirka 300 000 jordnära asteroider med en diameter över 100 meter. Av dessa passerar 2 000 mycket nära jorden. Det finns 600 som har en diameter på över en kilometer, dvs den verkliga katastrofgränsen.

Skulle en stor asteroid slå ner på jorden kommer luften att fyllas av stoff, som förmörkar solen och jorden kommer att bli mycket kall. Då är det ute med oss. Men troligen kommer insekter att överleva och utvecklingen börja om från början igen, liksom fem gånger tidigare. Just händelsen då kometen Shoemaker-Levy träffade Jupiter, har get förstärkt stöd åt teorin att vi är lyckligt lottade som har denna jätteplanet i vårt solsystem. Jupiter anses vara förutsättningen för att avancerat liv kunnat utvecklas på jorden. Jupiters stora dragningskraft fungerar som en jättemagnet, vilken drar till sig himlakroppar som kommer in i vårt solsystem. Utan vår gate-keeper Jupiter, skulle jorden träffats många fler gånger av stora asteroider. Kanske lever vi på en ”mirakelplanet”, skyddad av himmelens gud Jupiter. Vi kommer kanske att klara oss.

Alf Ronnby


 
gen_22.1.gif